Häromveckan när jag pratade med ett antal psykologilärare förstod jag att vi inte tolkade begreppet helhetssyn på ett likvärdigt sätt. Min tolkning kändes självklar, men tänk om jag inte hade rätt. Jag var tvungen att ta reda på vad som menas med helhetssyn inom psykologin.
Helhetssyn är en punkt i ämnesplanen i psykologins centrala innehåll. På nivå 1 formuleras det så här:
”Reflektion över psykologiska frågeställningar utifrån en helhetssyn på människan.”
I kommentarmaterialet från Skolverket finns följande hjälp av att få:
”De avslutande två innehållspunkterna handlar på samtliga nivåer i ämnet psykologi om hur kunskapsinnehållet som tas upp i ämnet ska problematiseras i undervisningen…och ska betraktas som ett övergripande inslag som ska genomsyra hela ämnet.
Begreppet helhetssyn är alltså ett viktigt innehåll i kursen, men Skolverket hjälpte kanske inte riktigt med vad det begreppet innebär och vilken betydelse det får för vår undervisning.
När inte Skolverket ger svar måste man som lärare vända sig till andra auktoriteter inom ämnet (skolan ska bygga på en vetenskaplig grund och första meningen i ämnesplanen för psykologin lyder ” Ämnet psykologi har sin utgångspunkt i psykologisk vetenskap”.
Söker därför vidare för svar på vad som menas med helhetssyn inom psykologin.
Begreppet helhetssyn kommer från engelskans holism, som belyser vikten av att se helheten snarare än att endast analysera enskilda delar. Begreppet ”helhetssyn” har använts i svenskan sedan åtminstone tidigt 1900-tal (belagt 1903).
Enligt APA innebär ”holism” ” an approach to psychology based on the view that psychological phenomena must be studied as wholes, or that individuals are biological, psychological, and sociocultural totalities that cannot be fully explained in terms of individual components or characteristics.”
Vilka exempel finns då från psykologiämnet?
Vad det gäller schizofreni var en dominerande teori inom psykiatrin från 1940-talet till början av 1970-talet att mammans beteende orsakade diagnosen. Om mamma var dominant, kylig och kommunicerade motsägelsefullt ”framkallade” hon sjukdomen hos barnet. Idag beskrivs schizofreni utifrån en helhetssyn, den biopsykosociala modellen. Sjukdomen har genetiska, biologiska, såväl som kognitiva och sociala orsaker.
På 1950-tal upptäcktes de första antidepressiva läkemedlen, som började användas vid depression. Orsaken till sjukdomen ansågs finnas i obalanser i hjärnans signalämnen. Idag har vi en helhetssyn på depression, en rad olika orsaker ger upphov till sjukdomen. Medicin i kombination med psykoterapi är därför den mest effektiva hjälpen.
Det har länge ansetts att mäns högre nivåer av testosteron (ca 20 gånger mer än kvinnor) är den primära biologiska drivkraften bakom fysisk aggression. Testosteron har kopplats till dominansbeteende. Idag har vi en helhetssyn vad det gäller känslan ilska och aggression. Det finns en rad biologiska, kognitiva och sociala orsaker till att män är mer aggressiva än kvinnor.
Helhetssyn innebär alltså inom ämnet psykologi att eleverna ska lära sig att mänskliga tankar, känslor och beteenden är komplexa och för att förstå måste eleverna få ta del av olika faktorer/orsaker till dessa genom att vi som lärare lyfter fram en helhetssyn.
