Gymnasietiden är en oerhört viktig tid i livet. Det har nu även visat sig att vänner under denna tid och in i vuxenlivet kan leda till psykisk hälsa.
I Sverige pågår en studie som heter Futura01. 500 skolor och deras åk 9 elever valdes slumpmässigt ut 2017 i Sverige . De flesta av dessa elever var då födda 2001 (en så kallad kohortstudie). Syftet med studien är att undersöka hur det går för generationen som växer upp och blir vuxna på 2000-talet, då mycket i samhället förändrades.
Första gången (2017) som eleverna undersöktes så ingick 5722 elever. Eleverna har sedan undersökts flera gånger efter detta. Elevernas och deras föräldrars bakgrund och liv har undersökts med hjälp av enkäter med frågor. Eleverna har fått svara på frågor bland annat utifrån hur och med vem de bor, skolprestation, föräldrarnas födelseland, utbildning och inkomst samt om de själva studerar eller arbetar efter skoltiden.
2019 (när personerna var 18 år) använde forskare vid Stockholms universitet elever i studien och frågade:
Stör ensamhet dig? Med alternativen:
- Mer sällan än en gång i veckan
- Många gånger i månaden
- En gång i veckan
- Flera gånger i veckan
- Varje dag
2020–2021 (då 19-20 år) samlade forskarna in officiella registerdata kring diagnos av depression och ångest (diagnos skedd med ICD-10). Informationen gav inblick i om personerna varit inlagda för diagnosen respektive varit öppenvårdspatienter.
2022 fyllde försökspersonerna (21 år gamla) i en enkät (Patient Health Questionnarie-4, den är ofta använd och anses ha hög reliabilitet) som med hjälp av självrapportering mäter depression och ångest.
Genom att kombinera all bakgrundsdata från kohortstudien, enkätsvaren om ensamhet, registerdata om diagnoser och självrapporteringen om depression och ångest kunde följande resultat fastställas:
- Ca 14 % av 18 åringarna upplevde ensamhet
- De som vid 18 års ålder upplevde sig som ensamma var mer benägna att bli diagnostiserade med depression och ångest vid 19–20 års ålder.
- De som var ensamma vid 18 års ålder rapporterade fler symtom vid 21 års ålder.
Sambanden fanns även efter att hänsyn tagits till olikheter i socioekonomisk bakgrund och tidigare psykisk ohälsa.
Slutsatsen av studien blev att ensamhet i övergången från ungdom till vuxenliv kan bidra till psykisk ohälsa senare i livet. Forskarna påtalar vikten av att uppmärksamma ensamhet som en folkhälsofråga. Insatser mot ensamhet kan vara viktig strategi för att förebygga depression och ångest hos unga.
Kohortstudien Futura01 har även använts för att studera gruppens alkoholvanor.
Källor:
Loneliness and subsequent depression and anxiety in emerging adults: Findings from a Swedish cohort study, Scandinavian Journal of Public Health.
och
Är du lärare i psykologi?
Studien kan användas för att belysa psykisk hälsa och ohälsa samt beroende.