Fler och fler unga tycker att det är viktigt med goda hälsovanor och en sund livsstil. De som inte är intresserade av att tävla söker sig till privata aktörer eller tränar själv visar Sveriges största idrottsundersökning.
Sedan 1991 har bl.a. olika myndigheter, branscher, högskolor och arbetsgivare fungerat som uppdragsgivare till Ungdomsbarometern. Ungdomsbarometern är en stor ungdomsstudie där tusentals unga (15–24 år) får svara på en rad olika frågor. Deras svar sammanställs i ett antal rapporter.
Centrum för Idrottsforskning ansvarade för ett par frågor kring hälsa och idrott. De har sammanställt och analyserat svaren och även unga människors syn på delaktigheten inom föreningslivet. Rapporten ”En engagerad idrottsgeneration” publicerades den 13 maj på deras hemsida.
Lite kort om studien:
Syfte: ungdomsbarometerns syfte är att undersöka vad ungdomar tycker och tänker kring olika frågor
Metod: online enkätundersökning
Försökspersoner: 15–24 år gamla (båda könen och från Sveriges alla regioner). 18 959 personer ingick sammanlagt i studie. Specifika frågor kring träning och hälsa besvarades av 1924 personer. De fördjupande frågorna kring inflytande i föreningar besvarades av ca 900 personer som var aktiva i föreningar.
Procedur: frågorna i enkäten skickas ut online via email adresser i en databank för studentkortet, via Facebook och via ett panelföretag. Centrum för idrottsforskning hade ett par exklusiva frågor kring träning och föreningsliv.
Resultat: Intresset för att träna och motionera är stabilt över tid, men intresset för hälsa och kost ökar. Idag tycker 27 % av landets gymnasieungdomar att det är viktigt med goda hälsovanor och en sund livsstil. 1995 var siffran 11%.
Ca 50 % tränar flera gånger i veckan. ¾ tränar minst en gång i veckan.
De som är intresserade av att träna och tävla gör det inom föreningslivet, medan de som är intresserade av hälsa och motion tränar mer i privat regi eller på egen hand. Centrum för idrottsforskning tolkar detta som att unga människor ser föreningar som en miljö för tävlings intresserade. De som tränar i föreningar vill ha inflytande över när och hur mycket man ska träna och inte så mycket över t.ex. föreningens gemensamma angelägenheter och värdegrundsfrågor.
Idrott och sport verkar inte vara lika identitetsskapande som tidigare. När ungdomarna skulle svara på frågor kring sin identitet har begrepp som träningsfreak eller elitidrottare minskat. Det verkar finnas fler och andra begrepp som skapar en identitet, t.ex. vegetarian, nörd och kattmänniska finns med som identitetsbegrepp.
Undersökningen ger viktig information till idrottsföreningar som vill locka fler unga människor till sin verksamhet. Undersökningen ger också hopp om att fler kommer att vara aktiva och hälsosamma framöver i Sverige.
Fördjupning: https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2020/05/Ungdomsbarometern.pdf