Psykologi är ett spännande och intressant ämne. Elever brukar vara väldigt intresserade av ämnet och det är ju tacksamt. Men det finns också en del problem med att undervisa i psykologi. Inom ämnet finns det en rad känsliga och utmanande områden. Det finns en rad seglivade myter. Våra elever fascineras av filmer som skildrar människor med psykisk ohälsa ofta på ett felaktigt och stigmatiserande sätt. Massmedia skriver om udda beteende och kriminella personer. Beskrivningarna och förklaringarna innehåller ibland felaktigheter. Det finns massvis med pseudovetenskap. Dessutom vill eleverna ibland att du ska hjälpa dem med sina egna, anhörigas eller vänners psykiska problem.
Utmaningarna är alltså många!
APA (the American Psychological Association) har listat en rad DO (grönt) och DON’T (rött) för att hjälpa oss lärare i psykologi att förhålla oss vetenskapliga och professionella i vår undervisning och i mötet med elever. Här följer en sammanfattning av deras Do and Don’t:
GRÖNT: Om du använder Case – använd autentiska case som bygger på DSM eller ICD manualerna.
Tips: I Johan Cullbergs bok ”Dynamisk psykiatri” finns autentiska case
RÖTT: Använd inte spelfilmer eller påhittade case, där symtom ofta är felaktiga, överdrivna eller förminskar lidandet som finns vid psykisk ohälsa. Filmer och case kan leda till mer stigmatisering. Använd inte begrepp såsom t.ex. galen och psykopat.
Orsakerna till psykisk ohälsa bygger ofta på gamla teorier t.ex så skuldbeläggas gärna modern i filmerna.
Låt inte heller elever diagnostisera en person eller fiktiv karaktär. Det leder ofta till förenklingar och visar inte på problematiken kring att diagnostisera. Eleverna har inte heller dessa kunskaper och det leder till att du och de förminskar psykologers och psykiatrikers professionalitet.
GRÖNT: Använd filmklipp som är relevanta.
Filmklippen ska bygga på vetenskap.
RÖTT: Visa inte hela ”Hollywood”-filmer där bara en liten del av filmen är relevant för kursens innehåll.
GRÖNT: Klargör din kompetens för eleverna. T.ex ”jag är lärare i psykologi och kan undervisa om klinisk psykologi, men jag är inte psykiatriker eller psykolog och därför inte utbildad för att ställa diagnos eller bota någon med psykisk ohälsa.”
Även om du är t.ex terapeut är det inte professionellt att gå in i denna roll när du är lärare för elever. Bygg relationer med eleverna, men bedriv inte terapi.
Om eleverna efterfrågar hjälp hänvisa vidare till professionella.
RÖTT: Många elever kommer att lyfta sina problem med dig. Men fall inte för frestelsen att bli deras terapeut.
GRÖNT: Det är intressant att göra tester (t.ex personlighetstest) för att kunna värdera dess styrkor och svagheter samt reliabilitet och validitet. Det är dock viktigt att du påtalar att onlinetester som är gratis inte är fullständiga och att vare sig eleverna eller du är utbildade för att analysera testerna.
RÖTT: Använd inte t.ex. Rorscharch test och berätta om olika diagnoser som ställs utifrån tolkning av bilderna. Eleverna kan övertolka sina tolkningar och försöka ställa diagnos på sig själv. Om du använder t.ex Myer Briggs testet måste du berätta om debatten kring testen och att många anser att den har låg validitet.
Många tester görs av företag som vill tjäna pengar berätta detta för eleverna.
GRÖNT: Undervisa om etiska regler.
Om du låter eleverna vara ”försöks-personer ” när du undervisar om olika studier följ de etiska reglerna. Det ska vara frivilligt att delta och om du undanhåller information eller vilseleder måste du lägga vikt vid korrekt information efteråt.
RÖTT: Demonstrera inte studier med hjälp av eleverna som är kontroversiella t.ex. Asch linjetest. Eleverna ska inte känna sig utpekade, dumma eller bli kränkta.
Eleverna får såklart inte heller utsättas för manipulation av sömn, dryck, mat och tobak.
Om eleverna inte vill dela sina resultat får du som lärare inte tvinga eleverna till detta.
GRÖNT: När eleverna ska genomföra egna experiment eller observation (psykologi 2b=) var noga med att du måste godkänna vad det tänker göra och se till att de följer de etiska reglerna.
RÖTT: Eleverna får inte göra experiment eller observationer där de bryter mot de etiska forskningsreglerna.
GRÖNT: Psykologi är ett stort och komplext ämne. Det kommer ny forskning varje vecka. Ingen kan allt, inte ens du som lärare i ämnet. Erkänn när du inte vet och öppna upp för att ni undersöker svaret tillsammans med hjälp av vetenskapliga källor.
RÖTT: Basera inte dina svar på pseudovetenskap som kanske förmedlas via TV, populärvetenskapliga texter och sociala medier.
Bidra inte till att bevara seglivade myter inom ämnet.
Förgå med gått exempel:
· Uppge dina källor
· Var källkritisk (speciellt om du använder sociala medier och internet)
Källa: Linda Woolf ph D https://www.apa.org/ed/precollege/psychology-teacher-network/introductory-psychology/navigate-teaching, 2020
Läroböckerna “Tankar, känslor och beteenden” följer dessa GRÖNT (DO) och RÖTT (DON’Ts)