Veckans POW ägnas åt att skriva om Geert Hofstede (som dog i veckan, 91 år gammal). Geert Hofstede är den mest inflytelserike forskaren inom kulturpsykologi. Nästan alla forskningsrapporter som handlar om kulturella aspekter har på ett eller annat sätt Hofstedes teori med i sin introduktion och analys. Det är stort och mäktigt!
Geert Hofstede föddes 1928 i Holland och utbildade sig till psykolog och antropolog. Hans stora bidrag och det som gör honom till en gigant inom psykologin är hans arbete kring hur vi kan förstå ”Tankar, känslor och beteenden” hos människor från olika kulturer. Läs om Hofstede: https://geerthofstede.com/
Hofstedes teori har fått namnet kulturella dimensioner. Teorin växte fram utifrån resultatet på en enkätundersökning som påbörjades 1967. Hofstede skickade ut en enkät till anställda i det multiinternationella företaget IBM.
Frågor i enkäten var bl. a.:
Föredrar du att arbeta ensam eller i grupp?
Är det viktigt för dig att lyckas?
Är det chefen som fattar alla beslut?
Blir du orolig om du inte vet exakt vad du ska göra på arbetet?
När Hofstede började analysera svaren fann han ett mönster. Dessa mönster blev till en teori, som fick namnet kulturella dimensioner. De kulturella dimensionerna är:
Individualism – kollektivism (om en kultur fokuserar på individ eller grupp)
Maskulinitet – femininitet (om framgång i arbetet eller livskvalitet är viktig)
Maktstruktur (synen på makt och status i samhället och familjen)
Undvika osäkerhet (synen på det okända och oklara)
1973 hade han samlat in data från 73 länder. Han redovisade resultat från de 40 största länderna. Men senare (1980) la han till ytterligare data från 10 länder och tre regioner.
2010 gjordes en ny stor uppdatering av undersökningen med 76 länder och regioner på olika populationer i världen (alltså inte bara IBM anställda).
Här kan du se Sveriges resultat på de kulturella dimensionerna: https://www.hofstede-insights.com/product/compare-countries/ Skriv in Sweden i ”dropdown” menyn.
Under årens gång har Hofstede och andra forskare lagt till fler kulturella dimensioner:
5. Långtids- eller korttidsorientering (1991, om man lever i nuet eller planerar för framtiden)
6. Eftergivenhet – återhållsamhet (2010, om man uppmuntrar behovstillfredsställelse eller har svårt för att njuta av livet)
På Hofstedes hemsida kan man jämföra olika länder. Det kan vara intressant att läsa och jämföra olika länder för att förstå människornas ”Tankar, känslor och beteenden”: https://www.hofstede-insights.com/product/compare-countries/ Skriv in två olika länder i ”dropdown” menyn och få massvis med information.
Källor:
Psychology Today 19/2 2020 https://www.psychologytoday.com/us/blog/non-weird-science/202002/in-memory-geert-hofstede-cross-cultural-icon?fbclid=IwAR3XpiuqOkpUdKOL2CrBSB5wzTRbsgEDofYpOctZgQM0v9m_RLoOly1jxkA
Hofsteds hemsida och forskningsrapporter
Mail från Hofsted Insight, 2018
Vill du veta mer:
Den 3 januari 2018 skickade jag mail till Hofstede Insights med frågor och fick följande rekommendationer:
For more information, please see our FAQ page at https://www.hofstede-insights.com/faq/ and for further research-related questions, please visit http://geerthofstede.com/ and/or see
Hofstede, G., Hofstede G. J., & Minkov, M. (2010). Cultures and organizations: Software of the mind. Revised and Expanded 3rd Edition. New York: McGraw-Hill
Är du lärare:
I läroboken “Tankar, känslor och beteenden, psykologi 1” finns ett kapitel om kulturella dimensioner och alla teman har ett avsnitt om kultur. I boken finns många arbetsuppgifter kring kulturella dimensioner.