Att kommunicera med utan ord har i alla tider varit en del av att vara människa. Vi kommunicerar våra känslor till 55 % via vårt kroppsspråk, till 38% via rösten och således endast till 7% med ord. (Albert Mehrabian, 1972 spred denna indelning i en bok “Non-verbal communication”. Idag säger han att han blivit felciterad. Han menade att denna indelning gäller vid underförstådd kommunikation t.ex. ironi och inte vid all kommunikation. Retorikprofessor Inger Lindstedt vid Malmö Universitet säger att självklart har ord störst betydelse när vi kommunicerar. Min anmärkning).
Corona pandemin har gett upphov till starka känslor. Vi är ensamma, rädda och sårbara. Just när vi behöver vår ickeverbala kommunikation som mest har Corona berövat oss dess uttryck. Munskydd, visir, digitala möten och social distansering gör det svårare att kommunicera känslor. Det är svårare att förstå ansiktsuttryck, kroppsspråk och fysiskt beröra andra när det finns munskydd, visir och distans emellan.
Enligt många emotionspsykologer finns det sex (eller sju) universella känslor som vi uttrycker via ansiktet. Dessa är:
Överraskning (Surprise)
Glädje (Happiness)
Ilska (Anger)
Rädsla (Fear)
Sorg (Sadness)
Avsky (Disgust)
Förakt (Contempt)
Känner du igen dessa? https://youtu.be/embYkODkzcs eller klicka på ansiktena i artikeln: https://edition.cnn.com/interactive/2020/06/world/coronavirus-body-language-wellness/?fbclid=IwAR3SWf6vfAVOi_3lqxmp30rd9vR-YJTjZnuSWDzZFD2DaFoij3Qo23nTjxs
Studier har visat att sjukvårdspersonals icke-verbala kommunikation minskar ångest hos patienterna/vårdtagarna och faktiskt även påskyndar läkningsprocesser. Om patienter/vårdtagare får ett leende kan de utstå smärta mer. I en studie med 719 patienter med förkylning fick patienterna ranka läkarens empati. De som rankade högst (1/3 rankade det högsta) blev snabbare bättre och hade högre immunförsvar än de som inte tyckte att läkaren visade empati. Corona hindrar nu att patienterna uppfattar denna empati (se läkaren med visir och ett Youtube clip där patienter berättar: https://edition.cnn.com/interactive/2020/06/world/coronavirus-body-language-wellness/?fbclid=IwAR3SWf6vfAVOi_3lqxmp30rd9vR-YJTjZnuSWDzZFD2DaFoij3Qo23nTjxs
Corona har också berövat oss fysisk beröring och social kontakt med nära och kära. I tider då vi är rekommenderade att hålla 2 meters avstånd till varandra försvinner den intima och personliga revirzonen. Redan Edward Hall (1963) förstod att vi människor har olika zoner i vilka vi är bekväma att släppa in olika människor. Olika kulturer har olika avstånd (om du är intresserad av distanserna i olika länder kan du se dessa i CNNs artikel: https://edition.cnn.com/interactive/2020/06/world/coronavirus-body-language-wellness/?fbclid=IwAR3SWf6vfAVOi_3lqxmp30rd9vR-YJTjZnuSWDzZFD2DaFoij3Qo23nTjxs
I Sverige är distanserna:
Intima zonen (15-45 cm) - I den kan personer som står dig känslomässigt nära komma in
Personliga zonen (46-122 cm) – I den kan personer som du har en relation till få vara.
Den sociala zonen (122-360 cm) – I denna zon vill du hålla främlingar
Den offentliga zonen (360 cm och uppåt) – I denna zon vill du ha människor när du talar till många.
Evolutions- och kulturpsykologerna Mark Schaller och Damian Murray har visat att människor som levt eller lever i miljöer där infektionssjukdomar härjat i större utsträckning är mer introverta, har en högre grad av social konformitet, använder sig av mindre fysisk kontakt och vill hålla distans. Människor som lever i miljöer som varit mer förskonade från infektionssjukdomar är mer extroverta, individualister och bryter mot sociala normer. Murray menar att CORONApandemin kan leda till att människor blir mindre sociala, mer traditionella, mer konforma och vill ha eller ge mindre fysisk kontakt.
Fysisk kontakt (både att ge och få) ökar hormonet oxytocin, som i sin tur minskar stresshormon, ökar serotonin och dopamin (kroppens må-bra hormon) och boostar immunsystemet. Brist på fysisk beröring kan leda till depression, ångest och stress.
I artikeln från CNN finns ett youtubeklipp om fysisk beröring: https://edition.cnn.com/interactive/2020/06/world/coronavirus-body-language-wellness/?fbclid=IwAR3SWf6vfAVOi_3lqxmp30rd9vR-YJTjZnuSWDzZFD2DaFoij3Qo23nTjxs.
David Kessler som är sorgexpert säger att vi står inför en stor utmaning när vi inte kan röra vid nära och kära som är äldre, sjuka eller döende. Historiskt är det oerhört ovanligt att vi inte kan ha fysisk kontakt i dessa svåra stunder. Att prata i telefon eller att använda Facetime är vad som finns till hands idag. Telefonsamtal eller digitala varianter med kamera kan inte ersätta fysisk beröring, men är vad som finns att använda och är därför viktiga att vi använder för att upprätta hålla relationer.
Under CORONA pandemin har vi berövats det mesta enkla och självklara sättet att kommunicera på nämligen vårt kroppsspråk. Det blir då uppenbart hur viktig denna del av kommunikationen är.
Källa:
Är du gymnasielärare i psykologi:
I den digitala läroboken ”Tankar, känslor och beteende, psykologi 2b”finns ett fördjupningsområde som är Emotionspsykologi. Denna artikel och de olika youtube-klippen passar på detta område.
I psykologi 2b ska eleverna göra en observation. Att observera om de olika zonerna stämmer kan vara ett förslag.