En svenska studie visar att personer med autism har lägre halt av ett protein i hjärnan som reglerar serotoninhalten i hjärnan. Kan man då utveckla ett läkemedel som ökar mängden protein i hjärnan så kan man kanske lindra symtomen för människor med autism.
Autism (eller mer korrekt autismspektrumtillstånd, ASD) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Nedsättningen debuterar i barndomen och leder till svårigheter med kommunikation, sociala färdigheter och att repetera beteenden på ett icke flexibelt och ibland udda sätt.
I Sverige har ca 1-2 % ASD Symtomen varierar i svårighetsgrad utifrån ålder och utvecklingsnivå. Symtomen är tydligast vid yngre ålder eftersom de flesta lär sig dölja symtomen ju äldre man blir. Det finns betydligt fler pojkar med diagnosen än flickor. Det pågår en diskussion om det är en verklig könsskillnad eller om skillnaden beror skillnader i symtom (som då inte finns i diagnosmanualen). Det kan också vara så att det är lättare att diagnostisera pojkar för att de visar symtom som är lättare att känna igen.
Kunskapen om hjärnans struktur och aktivitet vid AST är begränsad och därmed finns det inte någon läkemedelsbehandling. Men en studie på Karolinska ger nu hopp.
I studien ingick 15 personer med ASD (11 män och 4 kvinnor) och 15 personer i en kontrollgrupp. Studien hade en matchad par design vad det gällde ålder, kön och intelligens (dock hade kontrollgruppen något högre utbildningsnivå). Försökspersonerna i båda grupperna genomgick även en hälsoundersökning. Försökspersonerna fick inte ha en IQ lägre än 70, de skulle vara friska, inte gravida och inte använda droger eller röka.
Forskarna använde en PET scan (får fram en tredimensionell bild över hjärnans struktur och aktivitet) för att undersöka närvaron av en gen med namnet 5-HTT i hjärnstammen. 5-HTT genen transporterar signalsubstansen serotonin. Serotonin i sin tur reglerar fysiologiska, kognitiva och emotionella processer i vår kropp. Dessutom är serotonin delaktig i vår tillväxt och därmed i hjärnans utveckling. Många personer med ASD har höga värden av serotonin i blodet, men lägre nivåer av 5-HTT genen (som transporterar serotonin) i hjärnan. Men det sista har före studien på Karolinska inte riktigt bekräftats i någon studie tidigare.
Forskarna ville också undersöka om det finns ett samband mellan närvaron 5-HTT och försökspersonernas beteende fenotyp (d.v.s. ASD). Beteende fenotypen undersöktes med hjälp av tre kognitiva tester, exekutiv förmåga (förmåga att planera och genomföra handlingar, och att på ett målstyrt sätt hantera problem och uppgifter) och central coherence (förmågan att skapa sammanhang och mening. Samtliga tester är sådant som personer med ASD kan ha en nedsatt förmåga att klara av.
Resultatet visade att försökspersonerna med ASD hade sämre resultat på alla tre kognitiva tester, men resultatet var inte signifikant. Det fanns en signifikant skillnad vad det gällde den exekutiva förmågan och central coherence, där personerna med ASD presterade sämre än kontrollgruppen. Förekomsten av 5-HTT genen var 14% lägre hos personerna med autism. Detta resultat var också signifikant.
Det fanns ett samband mellan resultaten på testerna och förekomsten av 5-HTT genen i hjärnan. Ju sämre testresultat (tecken på ASD) desto förre förekomst av genen i hjärnstammen (förmedlar signaler mellan olika delar av hjärnan och kroppen) och visa delar av hjärnan.
Studien är den första att bekräfta att det finns en korrelation mellan ASD och lägre grad av 5-HTT genen i vissa delar av hjärnan. Studien ger förutsättningar att i framtiden kunna lindra symtom och hitta e läkemedelsbehandling som lindrar symtomen.
Källor:
https://nyheter.ki.se/hjarnavbildning-avslojar-skillnader-i-hjarnan-vid-autism
https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/autism/#
Studien på engelska:
https://www.nature.com/articles/s41380-020-00868-3
Är du lärare i psykologi:
I sammanfattningen finns många begrepp som elever kan redogöra (beskriva vad begreppen innebär och varför forskning genomförs på detta sätt) för t.ex.
Experiment – typ av experiment
Oberoende variabel
Beroende variabel
Matchad par design
Kontrollgrupp
PET-scan
Signifikanta resultat
Korrelations studie
Eleverna kan även värdera studien med hjälp av frågor som finns i böckerna ”Tankar, känslor och beteende”