2–3 % av Sveriges befolkning har paniksyndrom och är därför är en av de vanligaste orsakerna till psykisk ohälsa. Paniksyndrom leder ofta till social isolering och svårt lidande för de som drabbas. Panikångest debuterar ofta i vid ung ålder och kan därmed få som följd att studie och arbete blir hårt drabbat.
Tomas Nilsson och Martin Svensson vid Lunds universitet har gjort den största långtidsstudien någonsin i Sverige för att undersöka hur effektivt det är med psykoterapi vid panikångest.
Men först och främst vad är paniksyndrom? För att få diagnos paniksyndrom måste man uppfylla fyra eller fler av nedan symtom samtidigt som en kraftig kroppslig attack. Efter attacken ska mani minst en månad känna oro för att få ny attack. Symtomen är:
kraftig hjärtklappning
känsla av att tappa andan
kvävningskänslor
tryck över bröstet
svindel, känna sig ostadig och/eller matthet
svettning
darrning och/eller skakning
frossa och/eller värmevallningar
domningar och/eller stickningar
illamående och/eller magbesvär
saker omkring dig känns overkliga
rädsla för att tappa kontrollen och/eller bli tokig
rädsla för att dö
Hur genomfördes då studien och vad kom forskarna fram till? Studien har pågått under 10 år och med 221 försökspersoner. Försökspersonerna kom från Skåne, Halland och Småland. De hittades via 15 olika mottagningar inom reguljär vården. Forskarna studerade både korttids- och långtidseffekter av terapin. Terapin pågick i 12 veckor (vilket är en relativt kort tid). De jämförde också vilka effekter som terapin fick om försökspersonerna själva fick välja terapiform. Hälften av försökspersonerna fick välja en av två terapiformer som sägs vara effektiva nämligen dynamisk psykoterapi och kognitiv beteendeterapi. Den andra hälften blev slumpvis tilldelade en av terapiformerna. Forskarna trodde att om patienterna själv fick välja terapiform så skulle utfallet bli bättre. Men resultatet förbluffade forskarna.
Terapin genomfördes av ett 50-tal olika behandlare. Forskarna genomförde intervjuer med försökspersonerna före behandlingen och när den avslutades efter 12 veckor. De följde upp resultatet 6, 12 och 24 månader efter genom att intervjua försökspersonerna igen.
De som valde dynamisk psykoterapi upplevde att de blev bättre i större utsträckning än de som blev tilldelade denna terapiform med hjälp av slumpen. Men så var inte fallet för KBT. Resultatet för KBT blev tvärtemot. De som slumpvis blev tilldelade KBT visade sig ha bättre resultat på behandlingen än de som valde den. Forskarna vet inte riktigt varför denna skillnad fanns. Kanske att de som aktivt valde den dynamiska psykoterapin var mer insatt i denna typ av terapin och tänkte att den kunde hjälpa deras problematik.
Studien visade även att båda terapiformerna var effektiva och ledde till bestående resultat. Efter två år var 70 % bättre och 45 % helt friska från sitt paniksyndrom. Även livskvalitén ökade för försökspersonerna och andra symtom/diagnoser (t.ex. depression) som ofta blir en följd av panikattacker minskade.
Källa: https://www.forskning.se/2021/02/17/psykoterapi-mot-panikangest-ger-god-langtidseffekt/
Studien i sin helhet: https://www.karger.com/Article/FullText/511469
Är du lärare i psykologi?
I psykologi 2a finns momentet Klinisk psykologi. Eleverna ska redogöra för olika behandlingsalternativ samt grundtankarna bakom dessa. Artikel kan fungera som en inspiration att redogöra för dynamisk psykoterapi och KBT samt ta reda på deras grundtankar.