”Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta.”(Läroplanen sid 7)
Men hur tränar vi eleverna på att tänka kritiskt? Vilken hjälp får eleverna i läroböcker? Av oss lärare? Enligt mig finns det inte så mycket verktyg för varken lärare eller elever att använda. Risken blir då att de kritiska tankarna blir ett allmänt tyckande som då naturligtvis inte leder till ”…ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta. ” (Läroplanen sid 7)
I mina läroböcker i Psykologi 1, 2a och 2b ger jag lärare och elever hjälp i hur man kan gå tillväga för att tänka kritiskt. Först och främst måste man bestämma vad det är som ska granskas kritiskt? Är det en text, en studie, en teori eller ett helt perspektiv?
Om det är en text:
· Vem har skrivit texten?
· Vad är det för sorts text?
· Vad är syftet med texten?
· Vem är målgruppen för texten?
· Är texten neutral, objektiv eller är det vinklad på något sätt?
· Var är texten publicerad? Är det en pålitlig källa?
· Vilken kunskap har personen om innehållet i texten?
Om det är en studie:
· Vilken undersökningsmetod har använts i studien?
· Vem har gjort studien? Vem har publicerat studien? Vem har finansierat studien?
· Vilka är styrkorna/svagheterna med använd metod?
· Är försökspersonerna representativa för fler människor än bara de som ingår i undersökningen?
· Har forskaren använt metoden på ett tillförlitligt sätt? (Reliabilitet)
· Mäter forskaren verkligen det hen har tänkt att mäta? (Validitet)
· Har forskaren varit objektiv eller finns det risk för subjektiva tolkningar?
· Kan man generalisera, det vill säga tillämpa resultatet på andra människor som inte ingick i själva studien?
· Kan slutsatsen användas på andra fenomen än enbart det undersökta i själva studien?
· Ändrar försökspersonerna sitt beteende för att behaga eller förstöra för forskaren?
· Följer forskaren de etiska reglerna?
· Kan resultaten från undersökningen användas och förklara något i verkliga livet eller är studien mycket artificiell?
Om det är en teori:
· Beskriver teorin på ett enkelt sätt?
· Finns det väldefinierade begrepp inom teorin?
· Kan teorin testas vetenskapligt?
· Har teorin bevisats i olika vetenskapliga undersökningar?
· Stimulerar teorin till fler undersökningar?
· Kan teorin förklara något som vi känner igen?
· Är teorin användbar?
· Stödjer andra teorier teorin eller finns det andra teorier som kan ge en bättre förklaring?
Om det är ett perspektiv:
· Vilka är perspektivets styrkor och svagheter?
· Kan perspektivet förklara ett fenomen Är perspektivets förklaring användbar?
· Finns det teorier, modeller och begrepp inom perspektivet som kan förklara fenomen?
· Kan perspektivet tillämpas på många olika fenomen?
· Kan perspektivets förklaringar testas vetenskapligt?
· Har perspektivets förklaringar bevisats i olika vetenskapliga undersökningar?
· Är undersökningarna tillförlitliga och mäter de det tänkta beteendet?
Vissa av frågorna kan besvaras med enbart JA/NEJ, men måste förklaras genom att fortsätta med en mening som inleds med därför att… det är också bra att fortsätta genom att ge exempel.
Dessa verktyg för att tänka kritiskt finns med i läroböckerna och i det digitala materialet, men hon kan jag veta att dessa frågor är de rätta att använda i sitt kritiska tänkande. I augusti 2018 lyssnade jag på Emma Frans (författare, vetenskapsskribent och doktor i medicinsk epidemiolog). Hon delade efter sin föreläsning ut en checklista hur vi blir kritiska tänkare. Jag fick bekräftat att mina tankar kring att tänka kritiskt är ett korrekt sätt att göra det på.