Skolforskningsinstitutet har som uppgift att se till att undervisningen i skolan bygger på vetenskaplig grund. I december 2020 publicerade institutet en forskningssammanställning med namnet, ”Viktiga aspekter i undervisningen”.
Författaren och skolexperten Per Kronhall säger om sammanställningen ”Det bästa jag läst på länge”. Kronhall menar att den lärarledda undervisningen får revansch. Den lärarledda undervisningen har stor betydelse för elevernas lärande. Elevernas egna lärande och att på egen hand söka information ger inte önskvärt resultat.
Sammanställningen vänder sig främst till lärare i samhällskunskap men mycket av vad forskarna kommer fram till kan användas i även andra ämnen.
I förordet fastslår institutet att en central skoluppgift är att utveckla kritiskt tänkande hos eleverna. Det står också att läsa att det verkar råda konsensus att det är viktigt att utveckla förmågan att tänka kritiskt och att vara källkritisk. Dessutom har digitaliseringen medfört att behovet av att vara källkritisk ökat. Lärarna behöver stöd för att veta hur undervisningen ska läggas upp för att utveckla dessa förmågor. Forskningsinstitutet gör därför denna sammanställning av forskningen kring kritiskt tänkande och källkritik.
I sammanställningen granskar forskarna 30 olika forskningsstudier, efter att ha gjort ett urval från ett stort antal studier. Genom att granska de 30 studierna har man kommit fram till ett antal slutsatser och gjort en sammanställning. I sammanställningen är definitionen av kritiskt tänkande (i samhällskunskap, men gäller i de flesta ämnen) att tolka, granska och värdera olika typer av information för att på ett analytiskt sätt kunna förstå olika perspektiv, konsekvenser och samband. En definition som är gångbar i alla skolans ämnen.
I sammanställningen har man tittat på vilken typ av undervisning som hjälper eleverna att utveckla förmågorna att kritiskt tänka och att vara källkritiska. Man har delat in undervisning i tre olika typer:
Diskussionsbaserad undervisning (undervisningen i klassrummet sker främst utifrån muntliga diskussioner)
Textbaserad undervisning (undervisningen sker främst utifrån elevernas arbete med texter. De läser och skriver texter.)
Multimediabaserad undervisning (eleverna arbetar med audiovisuell information eller med digitala verktyg)
I sammanställningen konstaterar man att för att eleverna ska kunna bemästra kritiskt tänkande (i samhällskunskap men gäller i alla ämnen) måste de först ha ämneskunskaper. De måste också lära sig ett antal förmågor som står i relation till ämneskunskaperna. De förmågor som lyfts fram är:
Källkritisk förmåga – tolka, granska och värdera information
Analytisk förmåga – förstå olika perspektiv, konsekvenser och samband
Självreflekterande förmåga – urskilja, utveckla och ifrågasätta slutsatser
Argumentationsförmåga – använda och förklara argument i resonemang
Det har också framkommit att eleverna behöver stöd för att kunna vara källkritiska t.ex. olika strategier för att granska informationen och att använda olika källor.
Eleverna behöver även stöd när de ska träna sin analytiska förmåga. Det kan vara i form av stöd för att jämföra perspektiv, strukturera argument i en text, och form av vägledning och frågor från läraren.
Flera studier visar att den självreflekterande förmågan utvecklas via diskussionsbaserad undervisning. Genom den textbaserade undervisningen kan eleverna få möjlighet till individuell reflektion. När läraren lyfter fram olika perspektiv i texter kan eleverna reflektera över vad de själva anser om olika perspektiv. Om eleverna själva får producera texter kan de öka sin kritiska självmedvetenhet.
Det är värdefullt att arbeta med texter för att eleverna ska utveckla sin argumenterande förmåga. Studier visar att diskussionsundervisning är bra för att utveckla eleverna i sin argumentationsförmåga, men att läraren bör:
rama in diskussionerna,
styra eleverna mot ämnets innehåll
peka på vilka aspekter som är viktiga
skapa trygghet och självförtroende genom att diskutera först i smågrupper
Det som också har betydelse för elevernas kritiska tänkande är:
Lärarledning – läraren leder samtalen och de elevaktiva momenten som ska utveckla förmågorna
Ett väl valt innehåll – läraren väljer material som är ämnesspecifikt och stimulerar till kritiskt tänkande
Stödstrukturer – tydliga instruktioner, vägledning och genomtänkta frågor som leder mot det kritiska tänkandet.
Vilken typ av undervisning utvecklar då elevernas kritiska tänkande?
Studierna visar att den diskussionsbaserade undervisningen (diskussioner i helklass, diskussioner i smågrupper och diskussioner i par) kan ha positiv effekt på elevers förmåga att tänka kritiskt, särskilt när de leds av lärare som arbetar med en genomtänkt undervisningsdesign. Många av studierna lyfter även fram att det är viktigt med stödstrukturer från lärarens sida som sedan successivt kan minskas.
Effekterna av textbaserad undervisning var inte lika entydig i studierna vad det gällde att utveckla elevernas kritiska tänkande. Det fanns tecken på att texter kan stärka deras förmåga att analysera, argumentera och reflektera över sina egna och andras slutsatser. Men stödstrukturer framkom i flertalet studier som viktiga t.ex. hjälp med hur texten skulle läsas, definiera vilken typ av text det är tal om, vilka budskap som framförs i texten, hjälp med diskussionsfrågor och argument och hjälp med hur texten bör bearbetas. Stödet kunde successivt minskas.
Effekten av multimediabaserad undervisning visar att elevers arbete med multimedia kan stärka deras källkritiska förmåga, om undervisningen innehåller stödstrukturer. Lärarna behövde ge stöd att sålla i informationen och att få eleverna att arbeta med olika multimedia källor parallellt.
Forskarnas slutsatser för att utveckla kritiskt tänkande hos elever är:
Grundläggande ämneskunskaper krävs
Det är av stor betydelse att läraren leder undervisningen.
Undervisningsmaterialet måste täcka olika perspektiv.
Läraren måste ställa frågor för att locka fram kunskap och resonemang.
Undervisningen måste innehålla stödstrukturer för det kritiska tänkandet.
Slutsatsen blir att lärarledd undervisning har stort stöd i forskningen och har stor betydelse för elevernas lärande.
https://www.skolfi.se/wp-content/uploads/2020/12/Kritiskt-t%C3%A4nkande-och-k%C3%A4llkritik-pdf.pdf
Är du lärare i psykologi?
Läroböckerna ”Tankar, känslor och beteende” har många uppgifter för att utveckla elevernas kritiska tänkande. Det finns många olika stödfunktioner t.ex.:
Hjälpfrågor för att utöva kritiskt tänkande när eleverna tar del av studier, teorier (modeller) och perspektiv.
Uppgifter med olika svårighetsgrader för att träna sin förmåga att vara källkritiska och analytiska (i psykologiämnet ska eleverna värdera)
Exempel på stödord och ”fylleri”-övningar för att få stöd i att utveckla den argumenterande förmågan.