Åsa Hirsch från Göteborgs universitet håller en föreläsning under Skolportens konferens för psykologilärare. Hon föreläser om formativ bedömning.
När Gy-11 kom gav skolverket ut stödmaterial till oss lärare. Ett stödmaterial heter ”Betygsskalan och B och D” (2012). Stödmaterialet som kom fokuserade mycket på bedömning och kunskapskraven. Nu anser skolverket (och Åsa Hirsch) att det har blivit för mycket bedömning (formativ) och för lite fokus på undervisning, att lära och att träna. Skolverket har därför kommit med ett nytt stödmaterial. Materialet heter i och för sig ”Betyg och betygsättning” (2018), men man betonar ämnets syfte och centrala innehåll som ryggraden i undervisningen. Läraren bör….” utvärdera elevernas kunskaper i förhållande till ämnets eller kursens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav samt utifrån den undervisning som har bedrivits, …”
Åsa Hirsch kallar vidare formativ bedömning för ”ren och skär undervisning”. Hon menar att alla klassrumsaktiviteter som har hamnat under paraply-begreppet formativ bedömning är olika sätt att träna eleverna i klassrummet och få dem att lära.
Åsa menar vidare att det centrala innehållet just ger själva innehållet i undervisningen. Kunskapskraven däremot ger innehållet som ska bedömas och vad eleverna ska göra med detta innehållet. Hon säger ”Tänk på verben i kunskapskraven”. Äntligen är det någon med auktoritet som lyfter fram vad jag arbetat och fokuserat på sedan 2011, verben (vilka jag kallar bedömningsverben) i kunskapskraven.
I mina läroböcker ”Tankar, känslor och beteenden” har jag ett kapitlen i vardera bok om bedömning. I dessa kapitel ville jag fokusera på bedömningsverben i kunskapskraven och dess betydelse. Jag ville ge eleverna verktyg att första vad det innebär att använda de olika verben och övningar så att de får träna på att använda dessa. Jag ville använda en teoretisk referensram som underlag för verben och i Blooms taxonomi finns samma begrepp och som används i ämnesplanen i psykologi. Blooms taxonomi har fått kritik eftersom verben ordnas i en hierarki från lättare till svårare kognitiva förmågor. Detta görs inte i kunskapskraven eftersom samma bedömningsverb på alla nivåer (E, C och A). Rangordningen sker utifrån andra begrepp t.ex. översiktligt, utförligt, utförligt och nyanserat.
Åsa Hirsch ger fyra exempel i sin föreläsning utifrån ämnet psykologi, verben redogöra, relatera, föra resonemang och värdera. Hon ställer frågorna: Vad innebär dessa? Vad är skillnaden mellan att redogöra och resonera? Hur kan man träna på att värdera? I mina läroböcker försöker jag ge svar genom att delvis använda Blooms definitioner. Jag ger förslag på exempelsvar och lämpliga bindeord. Det finns massvis med övningar i böckernas kapitel, där eleverna kan undervisas och tränas i vad de ska göra utifrån verben i kunskapskraven.