Det finns en mer än 100-årig kunskap som säger att ”Neurons that fire together, wire together”. Vi har alltså länge vetat att nervbanor som används flitigt blir starkare och då förenklas (går snabbare) den process (tankar, känslor och beteenden) de inblandade neuronerna ska utföra.
Vi vet också sedan länge att våra gener är inblandade i dessa processer. Tankar, känslor och beteenden är med andra ord i viss utsträckning ärftliga.
Inlärning och minnet fungerar också på detta sätt. Ju mer vi använder vissa hjärnceller och dess banor desto djupare blir vår inlärning och vårt minne. Våra gener är också inblandade. Vi vet idag att vissa minnes sjukdomar t.ex. Alzheimer är ärftliga. Det man inte har vetat är vilka gener som är involverade när vi minns. Men en ny studie har hittat ett samband mellan vårt minne och en specifik gen.
En forskargrupp i Dallas i USA har undersökt 16 stycken människor som skulle opereras för epilepsi. De 16 försökspersonerna hjärnor undersöktes under ett antal dagar innan och efter deras operation. De fick göra olika former av minnestester medan deras hjärnor scannades. Delar av hjärnan som opererades bort för att bota deras epilepsi skickades på analys.
Via minnestesterna, hjärnscanning (före och efter operationen) och analys av hjärndelar lyckades forskarna identifiera ett antal gener (300 sk ”hub genes”) som är involverade när nervbanor blir starkare och starkare (”Neurons that fire together, wire together”). Men framför allt lyckades de ringa in en gen (SMAD3), som verkar fungerar som en för de andra generna när nervbanor förstärks vid inlärning och vid olika minnesfunktioner.
Kunskaperna kring dessa gener kan kanske i framtiden hjälpa till att lindra eller bota olika minnessjukdomar.
Är du lärare i psykologi?
Biologisk psykologi och kognitiv psykologi hänger ihop (helhetssynen).