Johanna Mellén vid Göteborgs universitet har skrivit en avhandling om elevers gymnasieval (”Stability and Change - Policy, options and choice in Swedish upper secondary education”). Johanna Mellén har studerat statistik och policydokument för att studera hur elevers gymnasieval har påverkats av olika reformer.
Johanna Mellén kommer i sin avhandling fram till att trots ett antal reformer följer elevernas val samma mönster från 1970-talet. Kön och socialbakgrund styr fortfarande gymnasieelevernas val.
Ungdomar från studievana hem väljer högskoleförberedande program och ungdomar med lågutbildade föräldrar väljer yrkesförberedande program. 1994 skedde dock en liten förändring. 1994 års reform ledde till att även de yrkesförberedande programmen gav högskolebehörighet. Denna reform ledde att fler elever med föräldrar med akademisk utbildning valde yrkesprogram. Detta i sin tur ledde till att antagningspoängen höjdes. 2011 ändrades behörigheten till högre utbildning igen. De yrkesförberedande programmen ger inte längre behörighet till högskola och universitet. Följden blev att statusen sjönk med lägre intagningspoäng och elever från studievana hem slutade välja dessa program.
Johanna Mellén konstaterar även att gymnasieskolan är starkt könssegregerad. Pojkar väljer mer tekniska program. Flickor väljer mer högskoleförberedande program och när de väljer yrkesprogram är det omsorgsinriktade sådana. Dock har de olika specificeringen inom olika program ändrat elevsammansättningen. Idag har t.ex. natur- och ekonomiprogrammen en mer jämn könsfördelning. Men detta är om man tittar på programnivå. Om man analyserar specificeringarna väljer pojkar ekonomiinriktningen i större utsträckning medan flickor väljer juridikinriktningen på ekonomiprogrammet. Det är även fler pojkar som väljer matematik och fysikinriktningen på naturprogrammet.
Sammanfattningsvis vad det gäller kön väljer flickor en bredare och säkrare väg, medan pojkar väljer mer efter användbarhet och arbetsmarknadens behov.
Johanna Mellén framför i sin avhandling att vi måste diskutera vilken gymnasieskola vi vill ha.
Källa: https://www.forskning.se/2021/03/30/kon-och-social-bakgrund-styr-gymnasievalet/#
PDFer kan nås här: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/67352