Varför har vi så svårt att ändra/förbättra vårt beteende? Varför tänker vi väldigt irrationellt ibland? Men framför allt: Hur kan vi själva och andra hjälpa oss att fatta kloka beslut och bete oss bättre med enkla medel? Svaret är: med hjälp av beteendeekonomi (eller ett bättre begrepp beteendedesign, se bok nedan) eller ”nudging”.
Beteendeekonomi är ett område som är tvärvetenskapligt och därför växer inom framför allt alla beteendevetenskaper och ekonomi/företagande. Men även inom t.ex. miljö- och hälsofrågor. Beteendedesign bygger på forskning inom bland annat inlärningspsykologi, kognitionspsykologi och ekonomisk psykologi.
Nudging eller nudgeteorin kommer från engelskan ”nudge” som betyder ”knuff”. Det är en ”knuff” där man inte direkt säger till någon vad personen ska göra utan mer ger in liten hint att välja eller göra något i en viss riktning. Så nudgning betyder ”en liten knuff i rätt riktning”.
Det var Richard Thaler och Cass Sunstein (forskare i psykologi) som i boken ”Nudge: improving decisions about health, wealth and happiness” beskrev begreppet. Det har visat sig att vi människor inte alltid fattar bra beslut eller gör det som är bäst för oss. Anledningen att du inte alltid gör det som är bäst för dig beror på att din hjärnan inte vill anstränga sig, du gör tankefel och väljer belöningar här och nu mer än de mer långsiktiga belöningarna. Richard Thaler fick nobelpris i ekonomi för sin forskning kring nudging. https://youtu.be/p9lPBqvN_u4
Daniel Kahneman (också forskare i psykologi) beskriver i den berömda boken ”Tänka snabbt och långsamt” varför hjärnan gör tankefel. Att tänka logiskt och rationellt (vilket system 1 gör – det långsamma systemet) tar mycket energi. Hjärnan använder då system 2 (det snabba systemet) istället, vilket kan leda till ”shortcuts” och då uppstår kanske tankefel (thinking- and decision biases). Vårt beteende blir då irrationellt. Danel Kahneman fick också nobelpris i ekonomi utifrån sin forskning i psykologi. https://youtu.be/PirFrDVRBo4
Vi människor gör dagligen tankefel. Ett vanligt fel är att vi har lättare att fokusera på sådant som stärker de tankar, känslor och beteenden du redan har. Du får då en bekräftelse (confirmation bias). Denna bekräftelse blir en belöning för hjärnan och hjärnan älskar belöningar. Vilket också leder till att du slutar leta mer information eller fördjupar dig i frågan eller problemet
Ett annat fel vi människor gör är att när det går bra för dig så ger du dig själv belöning och bekräftelse utifrån att du är duktig, men när det går dåligt eller fel skyller du på omständigheter och situationen (och inte på att du var dum eller okunnig). Detta tankefel är en del av attributionsfel (the fundamental attribution error), men även andra tankefel kan förklara detta (t.ex. self serving bias och actor-observer effect). Ett annat vanligt tankefel görs utifrån vad som kan hända i grupper, nämligen grupptänk. När grupper ska fatta beslut så vill man gärna uppnå konsensus och du fattar beslut utifrån hur du tror de andra vill besluta. Gruppen tar sig inte tid att ta reda på vad var och en egentligen vill (för att hjärnan är lat och tiden kanske knapp). Du kan ta del av 50 olika tankefel som du gör genom att ta del av denna fantastiska bild: https://www.visualcapitalist.com/50-cognitive-biases-in-the-modern-world/
Niklas Laninge (psykolog) och Arvid Janson (civilingenjör och marknadsförare) har skrivit en bok ”Beteendedesign – psykologin som förändrar tankar, känslor och handlingar” där de vill ge tips på hur man kan forma sitt eget och andras ”Tankar, känslor och beteende” genom beteendedesign.
När beteendedesigners arbetar med nudging utgår de mycket ifrån behaviorismens klassiska teorier om klassisk betingning (du minns väl Pavlos hundar ) och operant betingning (duvorna i Skinners box)? Man arbetar även med motivation (hur motiverad du är kommer att hjälpa till att ”knuffa dig i rätt riktning”) och mål (om du sätter SMARTA* mål kan du lättare bli ”knuffad” eller ”knuffa” dig själv).
Nudging kan göras via många olika tekniker, här är ett par:
1) Information – man ger en viss typ av information (ex. Besprutade bananer i affären. Fler valde då de dyrare ekologiska bananerna.)
2) Informationen bör framföras av expert eller kändis (ex. kampanjer där kändisar eller experter berättar vad du ska göra)
3) Om man får läsa/höra att andra gör beteendet skapas ett socialt bevis om man utför då beteendet (ex. På hotell: ”60 % av våra gäster använder handduken flera dagar! Häng upp den på kroken om du vill använda den igen”)
4) Det ska vara så få alternativ som möjligt att välja mellan (ex Apple som vill knuffa dig att köpa deras produkter som hjälper dig att välja genom att bara ha två laptops)
5) Förval – det man vill få människor att göra kan vara för valt för att ändra måste man då göra en aktiv handling och det tar energi (ex. länder där man måste säga NEJ om man inte vill donera organ).
6) Sociala normer – spelar på människors skuld och skam (ex i affären ”Behöver du en påse?”)
7) Feedback – belöning (ex: de som källsorterar mest d.v.s. har minst restavfall får lägre avgift för sophantering)
8) Förändring i miljön – (ex göra det enkelt för människor att välja att cykla till jobbet)
9) Tidsaspekten – vi är mer villiga att ändra vårt beteende vid vissa tidpunkter (ex: inleda kampanjer vid nyår).
Genom att förstå dina tankefel och hur du blir utsatt för nudging eller kan utsätta dig själv kan du ändra ditt beteende.
Vill du veta mer
Läs böckerna:
Föreläsning med Niklas Laninge och Anders Janson:
Från bokmässan i Göteborg 2017 https://youtu.be/iL2qzDKul9s
Från Webb-dagarna i Göteborg 2018 https://youtu.be/v1FzJuHEc-Q
Exempel på bra nudgingkampanjer från Beteendelabbet: https://beteendelabbet.se/cases/
Mina två läroböcker för gymnasieskolan “Tankar, känslor och beteenden psykologi 1” (grundläggande teorier) “Tankar, känslor och beteenden 2a och 2b” (fördjupning bl.a. nudging).
Läs HOW (17) där det finns tips på hur du kan ”knuffa ditt eget beteende till att bli mer hälsosamt”.
Är du lärare:
I psykologi 1 är det lämpligt att ta upp Kahnemans teori tänka snabbt, långsamt och olika tankefel när man undervisar om det kognitiva perspektivet.
I psykologi 2b kan man undervisa om ekonomisk psykologi och hälsopsykologi och prata om nudging.
Föreläsningarna från bokmässan och Webbdagarna kan eleverna ta del av. Likaså alla ”case” från Beteendelabbet (se ovan)
*SMART(A) = mål ska vara Specifika, Mätbara, Aktiverande (eller Accepterade) Realistiska, Tidsbestämda (och Ansvar -du måste själv ta ansvar för att ni dina mål - enligt mig).