Svenska Dagbladet har under det senaste året intervjuat flera hjärnforskare och skrivit ett antal artiklar om hjärnan och lärandet. Den 1 maj 2020 samlades ett antal av artiklarna i en bilaga. Här följer en kort sammanfattning och möjlighet till en fördjupning av innehållet.
1) Lär mer genom att ta pauser och sova gott på natten.
Den första artikeln handlar om hur viktigt det är med sömn för att minnas ny kunskap. Det har konstaterats i många studier att våra minnen befästs när vi sover. En forskare i Sverige som studerar sömn är Christian Benedict (Uppsala universitet). Lyssna på en av hans föreläsningar här (väl värt, eftersom har är mycket rolig): https://urplay.se/program/210431-ur-samtiden-hjarndagen-2018-somnen-hjarnan-och-kroppens-basta-van
Forskning har också visat att det är inte bara när vi sover på natten som minnen/kunskap cementeras i långtidsminnet utan att även om vi tar en kort tupplur efter att vi har försökt lära oss något. Senare forskning har också visat att vi inte behöver sova för att lära det som är kognitivt energikrävande. Det har visat sig att vi minns bättre om vi låter tankarna vandra (hjärnan får en ”paus”) eller om vi gör något annat. Det finns därför en pedagogik som heter ”Spaced Learning”. Vill du veta mer om denna pedagogik? Klicka in dig på denna länk:https://internt.ht.lu.se/media/documents/persons/HansTeke/5Folder_till_Paul_Kelley_forelasning_TILLTRYCK_2_.pdf
Ett tips är att arbeta fokuserat och aktivt i endast 25 minuter för att sedan ta paus. Då kommer du att vara alert och prestera på topp. I en studie visade det sig nämligen att två korta pauser under en 50 minuters övning ökade deltagarnas prestation väsentligt. Läs mer om studien här: https://news.illinois.edu/view/6367/205427
2) Även intelligenta människor gör dåliga beslut och tar till sig felaktiga fakta
Den andra artikeln tar upp att vi kanske tror att intelligenta människor skulle vara mer källkritiska än andra och se igenom ”fake news”. Och att intelligenta människor inte gör irrationella beslut och faller för kognitiva biases.
Men intelligens verkar inte vara en faktor som står emot varken felaktiga fakta eller kognitiva felkällor. Intelligenta människor använder sig nämligen inte heller av fakta och dessutom sker kognitiva felkällor omedvetet. Det kan också vara så att intelligenta människor har gott självförtroende, är mer övertygade av sina uppfattningar, bygger starka argument kring sina ståndpunkter och därför i hög utsträckning också tror på fake news och faller för olika typer av felkällor.
Den brittiska vetenskapsjournalisten David Robson som skrivit boken ”The intelligence trap” ger följande råd för att undvika att falla i fällorna:
Var nyfiken och ompröva både din kunskap och dina åsikter
Se på fakta/beslut utifrån att det är någon annan som berörs än du själv
Tänk som om du befinner dig 10 år framåt i tiden och tittar på fakta/besluten du ska fatta nu
Uppmärksamma dina fysiska reaktioner när du tar till dig fakta och ska fatta beslut
Sätt ord på dina känslor när du ska fatta beslut.
Om du följer dessa råd kanske du inte tror på ”fake new” eller fattar irrationella beslut trots att du är intelligent.
Information om David Robsons bok: https://blogs.sciencemag.org/books/2019/08/12/the-intelligence-trap/
3) Hjärnan ältar våra hemligheter och vi mår dåligt.
Tredje artikeln tar upp en studie kring sambandet mellan hemligheter, hjärnans ältande och att vi mår dåligt. Studien är gjord vid New York universitet av Michael Sleipan mfl. I studien fick 2000 personer ta del av 38 vanliga hemligheter och svara på om:
De själva hade dessa hemligheter?
Vem de hemlighöll för?
Hur ofta de tänkte på hemligheterna?
Hur ofta de hamnade i situationer där de tvingades dölja hemligheten?
I snitt hade personerna 13 hemligheter. Topplistan på hemligheter var:
Att ha tankar på ett förhållande bakom ryggen på den man lever med
Att göra sexuella handlingar som man vanligtvis inte gjorde
Att vara otrogen känslomässigt (flirta, kyssas, men inte vara sexuellt otrogen)
Att ha stulit något
Att dölja något personligt
Att ha brutit någons förtroende
Att ha en hemlig framtidsplan utan att berätta för nära och kära om planen.
Det var vanligare att man tänkte på hemligheten i ensamhet (ältade) än att man hamnade i situationer där man behövde dölja dessa. Det vi vet om ältande är att dessa negativa tankar påverkar hjärnan som i sin tur påverkar välmående och då vår förmåga att lära
Lösningen för att släppa ältandet och de negativa tankarna är att prata med någon om hemligheterna (inte nödvändigtvis de som berörs av hemligheterna). Men det räcker inte att prata utan att få feedback, råd och stöd hjälper hjärnan att släppa tankarna och du kommer att må bättre och därmed kunna lära något nytt.
Orginalstudie: http://www.columbia.edu/~ms4992/Pubs/in-press_Slepian-Chun-Mason_JPSP.pdf
Text i The New Yorker: https://www.newyorker.com/tech/annals-of-technology/the-secret-life-of-secrets
5) Att ångra sig:
Fjärde artikeln handlar också om en studie gjord av Robin Kowalski, North Carolina, USA. Forskarna frågade 500 personer som var över 30 år vilka råd de skulle ge till sig själv när de var unga. Råden försökspersonerna skulle vilja ge till sig själv handlade om i stort sätt samma sak, nämligen:
Förhållanden och relationer (t.ex. uppskatta dina barn, vårda relationer)
Skola och utbildning (t.ex. skaffa dig en bra utbildning)
Vilka vi är som personer (t.ex. var inte en negativ person)
Mål (t.ex. håll i och förverkliga dina mål)
Pengar (t.ex att spara)
Många gav råd till sig själv som gick att förändra och som de faktiskt hade förändrat. Dessa människor hade en positivare syn på sig själv. De människor som gav sig själv råd som det gick att ta tag i och ändra, men som inte gjorde det mådde sämst.
Abstract till studien: https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/00224545.2019.1609401?scroll=top&needAccess=true
6) Din plats i syskonskaran:
Nästa artikel i SvD temabilaga handlar om vår plats i syskonskaran. I vilken utsträckning ordningen när vi är födda påverkar oss är ett kontroversiellt ämne. Vissa studier visar att ordningen i syskonskaran påverkar och andra studier visar inte på ett sådant samband. Det gäller alltså att läsa studierna ordentligt och inte dra slutsatser kring mer än vad studien faktiskt undersöker.
En stor studie gjordes på norska värnpliktiga. I denna studie fann man att förstfödda barn tenderar att ha högre IQ än nästföljande barnet. I en svensk studie på 1,1 miljoner män och kvinnor och 500 000 värnpliktiga där man undersökte yrkesvalet kom forskarna fram till att ju högre upp i syskonskaran desto högre IQ och bättre kognitiv- och social förmåga. Studien visade att det var 33 % större chans att förstfödda män blev chef jämfört med tredje barnet i syskonskaran. Ju högre upp i syskonskaran desto fler drev egna företag och ju lägre ned i syskonskaran desto fler som inte arbetade alls. En anledning till dessa skillnader kan vara att ju högre upp i syskonskaran desto mer gjordes läxorna och föräldrarna diskuterade skolarbete mer med de äldre i syskonskaran än med de yngre. De yngre spelade mer TV-och dataspel.
En amerikansk studie (på 5000 personer som var under 14 år) visade samma resultat. Redan före tre års ålder såg forskarna en skillnad i syskonens kognitiva förmåga. Anledningen verkar inte vara biologisk utan föräldrarna läste mer för första barnet, tog med det första barnet på kulturella aktiviteter och hade mer instrument hemma än när yngre syskon fanns. Föräldrarna gjorde fler aktiviteter med den förstfödda som anses stimulera den kognitiva förmågan.
Det är viktigt att påpeka att det finns många andra orsaker till skillnader i yrkesval, kognitiva och sociala förmågor än placeringen i syskonskaran. Det fanns ingen skillnad i kärleken till barnen från föräldrarnas sida. Det är också viktigt att påtala att resultaten är på gruppnivå och att det så klart finns åtskilliga individuella skillnader. I en annan studie kommer man fram till att det finns ingen skillnad i barnens personlighet (https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4655522/) utifrån placering i syskonskaran.
Källor: https://www.nber.org/papers/w13237.pdf, http://ftp.iza.org/dp10560.pdf, http://jhr.uwpress.org/content/53/1/123.full.pdf+html
7) Lära sig språk i skolan
Den näst sista artikeln handlar om att lära sig språk i skolan. Du har säkert hört att det är bättre att lära sig främmande språk ju yngre man är och därför är det bra att börja med språk tidigt i skolan. Men det är inte hela sanningen utan det beror på hur och var man lär sig ett nytt språk.
Forskarna har kommit fram till att om man flyttar till ett främmande land så är det bättre ju yngre man är för att lära sig det nya språket. Men om man ska lära sig ett nytt språk i skolan så är det lättare att lära ett nytt språk ju äldre vi är. Svaret på denna raka motsatts står att finna i hur hjärnan fungerar.
Nicklas Abrahamnsson (professor i svenska som andra språk vid Stockholms universitet) förklarar att när vi lär oss ett språk när vi omges av språket varje dag i en verklig kontext använder vi procedurminnet (den del av minnet som vi också använder när vi lär oss cykla och simma och som till stor del har sitt centrum i lillhjärnan). Då vi lär på detta sätt sker det omedvetet. När vi lär oss ett språk i skolan så lär vi språket (och all annan fakta) på ett medvetet sätt med del av vårt minnessystem som kallas det deklarativa minnet och som till stor del sker i hippocampus. Denna typ av inlärning och minnesfunktion behöver en väl utvecklad kognitiv förmåga och det har vi inte när vi är yngre.
Att yngre barn lär sig ett nytt språk långsammare än tonåringar och vuxna har man sett i en rad olika undersökningar. Tonåringar och vuxna kan förstå grammatik bättre och de har bättre inlärningsstrategier. Att yngre barn har svårt att lära sig grammatik verkar hänga ihop med att deras arbetsminne inte är lika utvecklat om man jämför med en tonåring. Forskningen visar alltså att vi borde börja med att lära oss engelska och andra främmande språk senare i skolan.
Men det finns andra faktorer än hjärnans utveckling vad det gäller inlärning av språk. Yngre barn tycker ofta att det är väldigt roligt att lära ett nytt språk. Så rent lingvistiskt borde vi starta undervisningen senare, men ur ett motivationsperspektiv är det bra att starta vid yngre ålder. Då barn tycker det är spännande och roligt att försöka lära sig ett nytt språk.
Ytterligare källa: https://forskolan.se/ingen-vits-stressa-med-spraktraning/
8) Tonåringen och dess hjärna behöver lite hjälp
Sista artikeln handlar om tonåringens hjärna. Länge trodde forskarna att tonåringarnas hjärna var färdigutvecklad och kunde jämföras med en ”vuxenhjärna” direkt efter puberteten. Men senare forskning med hjälp av olika scanningmetoder har visat att så är inte fallet. Idag anser man att hjärnan inte är färdigutvecklad förrän vid 25–30 års åldern.
Det har visat sig att hjärnans olika delar mognar vid olika tidpunkter. Hjärnan utvecklas bakifrån och fram. Det innebär att den viktiga pannloben (prefrontal cortex) mognar sist. Det är med denna del av hjärnan som vi analyserar, planerar, tar genomtänkta beslut, förstår konsekvenserna av vårt eget handlande och utövar impulskontroll. Under puberteten ökar kommunikationen mellan hjärnans olika delar, men kommunikationen med pannloben utvecklas sist.
Andra fysiologiska processer (t.ex. hormonernas utveckling) sker i tonåren vilket ökar risktagande, drifterna och impulsbeteende. Dessutom mognar limbiska systemet (där vi har vårt belöningscentrum) med amygdala (känslocentrat) tidigt i puberteten. Med en ”omogen” pannlob, ökad aktivitet i känslocentrat och dålig kommunikation mellan hjärnans olika delar förstår vi kanske bättre varför en del tonåringar gör som de gör och att känslorna åker berg och dalbana.
Borde inte hjärnan utvecklas på ett annat sätt eftersom en omogen pannlob är farlig för oss? Jay Giedd (amerikansk forskare som studerat tonåringars hjärnor i mer än 30 år) anser denna utvecklingsordning är bra för oss, eftersom de delar av hjärnan som mognar tidigt under tonåren är de delar som har med vårt lärande att göra. Så under tonårstiden kan vi lära oss enormt mycket. Tonåringarnas hjärna är alltså tänkt att suga åt sig kunskap, men har svårt att stå emot frestelser, vilket vuxna då måste hjälpa tonåringarna att hantera genom att vara ett vuxenstöd.
Mer om Jay Giedd och hjärnan: https://youtu.be/XeIvtx6HHLg
Det var en sammanfattning av:
Huvudkälla: Svenska Dagbladets temabilaga 1 maj 2020: https://esvd.svd.se/1019/Specialbilaga/299223/2020-05-01/r/4?mainissue=299217