I forskning så använder man gärna tvillingar som försökspersoner för att fastställa hur stor den genetiska faktorn är i olika avseenden. Identiska tvillingar (enäggstvillingar) kommer från ett befruktat ägg som delar sig och anses därför var genetiskt identiska (till 100%). Två-äggstvillingar kommer från två olika ägg och är därför i likhet med vanliga syskon genetiskt identiska till 50%.
Sverige har ett av världens största tvillingregister så många forskare från hela världen vänder sig till det svenska tvillingregistret för att få tag i försökspersoner för att undersöka arv och miljö utifrån många olika aspekter. (se mer information: https://ki.se/forskning/svenska-tvillingregistret)
När man då undersöker hur mycket som beror på arv respektive miljö så använder man sig av enäggs- och tvåäggstvillingar, vilket blir den oberoende variabeln (det som utgör en skillnad i experimentet). Samtliga tvillingar gör sedan t.ex. ett personlighetstest, ett IQ-test eller om man undersöker depression så använder man en diagnosmanual. Forskarna går sedan genom resultatet på testen eller svaren, vilket blir den beroende variabeln (det som forskaren mäter). Om enäggstvillingarna få likvärdiga resultat på testen men inte tvåäggstvillingarna så anses personligheten då bero på arvet (eftersom enäggstvillingar är genetiskt lika till 100 % och tvåäggstvillingar bara till 50%).
Det bästa resultatet får forskarna om de båda enäggstvillingar vuxit upp i olika miljöer. Om dessa två tvillingar är lika vad det gäller det forskaren undersöker t.ex. personlighet, intelligens eller psykisk ohälsa så blir slutsatsen än starkare att det genetiska arvet bidrar till beteendet.
Men i en ny studie gjord av Kari Stefansson m.fl. som publicerades nyligen har man kommit fram till att enäggstvillingar inte nödvändigtvis är så genetiskt identiska som man har trott. Det kan nämligen ha skett en tidig genetisk mutation hos en tvilling men inte hos den andre.
Stefansson och hans medarbetare undersökte 387 par enäggstvillingar och deras föräldrar för att finna genetiska mutationer. De fann att 5,2 mutationer i genomsnitt hade skett hos en av enäggstvillingarna före födseln. Hos 15% av tvillingarna hade det skett fler mutationer än så.
Andra studier har också visat att enäggstvillingar inte är så lika som vi trott. En del forskare vill därför inte kalla enäggstvillingar för identiska utan de är mer lika tvåäggstvillingar.
Jan Dumanski som forskar i genetik vid Uppsala universitet säger att studierna visar att forskare måste vara försiktiga när de använder tvillingar i studier kring arv och miljö. Nancy Segal, som är forskare i psykologi vid Fullerton universitetet i Kalifornien säger att forskare måste tänka igenom sin syn på arv och miljö som bygger på tvillingstudier. Enäggstvillingar är lika men inte till 100%, vilket forskare hittills har antagit.
Källa:
Är du lärare i psykologi:
Enligt ämnesplanen ska vi undervisa om arv och miljö. Artikel är bra som utgångspunkt i kritiskt tänkande kring arv- och miljödebatten.