Professor Lisa Feldman Barett (tillhör Vetenskapsrådet i Kanada och arbetar vid många olika universitet bl.a. Harvard University) säger själv att hon är kontroversiell eftersom hon anser att hur vi förstår och tolkar känslor beror på våra erfarenheter.
Varför är detta kontroversiellt? Ju därför att de går stick i stäv med den klassiska affektteorin som säger att känslor är medfödda och universella. Denna teori grundar sig på den forskning som Silvan Tomkins och Paul Ekman gjorde från 1950-talet och framåt. Dessa forskare visade bilder för människor från en rad olika kulturer (även kulturer som varit isolerade och aldrig mött andra människor än sin egen grupp). Bilderna var ansikten som visade olika känslor
https://www.youtube.com/watch?v=lISfh-Ip-qA. Tomkins och Ekman konstaterade att alla kulturer uppfattar känslor (via ansiktsuttryck) hos andra på samma sätt. Om du ser en person som uttrycker glädje med sitt ansikte förstår du att personen är glad oavsett vilken kultur personen kommer ifrån. De fann också att vi uttrycker våra känslor på samma sätt i alla kulturer via våra ansikten. Tomkins och Ekman kom därför fram till att vi människor har sex medfödda grundläggande känslor (affekter) nämligen glädje, ilska, avsky, rädsla, äckel och förvåning, som uttryck med speciella ansiktsuttryck.
Feldman Barett har gått igenom åtskillig forskning i frågan och sammanställt många studier i s.k. meta-analyser. I dessa kommer hon fram till att det inte går att säga att en specifik känsla hör ihop med ett speciellt uttryck i ansiktet.
Feldman Barett har också undersökt neurologiska faktorer vid känslor. Hon menar att alla känslor uppstår på samma sätt. Det sker via perception (syn, lukt, smak, hörsel och känsel). Samma neuroner, kemiska ämnen och delar i hjärnan är involverade. Det är via våra erfarenheter som vi tolkar och förstår och gör dessa intryck till olika känslor. Hjärnan tolkar de olika intrycken och jämför med tidigare erfarenheter (minnessystemet) och förutspår vilken känsla det är tal om.
Hjärnan tar också emot information från hjärtrytmen, lungorna, immunsystemet och kemiska substanser i kroppen. Vilken känsla vi ska känna bestäms alltså både av yttre stimuli (via perceptionen) men också via inre stimuli (kroppens beteende). Kroppen sänder inre signaler om upplevelsen är obehaglig eller behaglig och om kroppen är upphetsad eller lugn. Inre signaler göder uppfattningen vilken känsla som ska kännas.
Hon menar vidare att ett annat bevis är att alla kulturer inte upplever samma känslor. Ett exempel är ilska. Inuiter i norra Kanada har inte ens begreppet ilska i sitt språk. Så är även fallet med en rad andra känslor. Känslor blir då ett kulturellt fenomen istället för biologiskt. Känslor är enligt Feldman Barett kulturella produkter.
Feldman Baretts slutsats är att känslor är kulturella konstruktioner som uppstår genom att hjärnan tolkar inre och yttre signaler och jämför med tidigare erfarenheter.
Källor:
“How emotions are made” av Lisa Feldman Barett.
Är du lärare i psykologi?
I den digitala versionen av ”Tankar, känslor och beteende, psykologi 2a och 2b” finns ett avsnitt om emotionspsykologi (2b).
Att studera Tomkins och Ekmans biologiska syn på känslor och Feldmans Baretts social-kulturella syn på känslor blir en bra ingång för eleverna att:
”Redogöra …. för några psykologiska perspektivs förklaringar till mänskliga beteenden, känslor och tankar” och ”Värdera… de psykologiska perspektivens förklaringsvärde…”