Enligt läroplanen för förskola ska arbetslaget se till att: ” medvetet och aktivt arbeta med jämställdhet, inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen på ett sätt som går utöver könstereotypa val.” En del förskolor har därför tagit bort bl.a. bilar och dockor för att barnen ska välja mer genusneutrala leksaker. (https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/forskolan-ar-sa-mycket-mer-an-bara-dockor-och-bilar, https://www.svd.se/barbie-far-nytt-liv-nar-normer-utmanas)
Ny studie visar att dockorna kanske borde få stanna på förskolan. Ett antal forskare i England undersökte 33 barn i åldern 4–8 år. Föräldrarna gav sitt samtycke. Inga av barnen hade neurologiska problem, var sena i sin utveckling eller behövde särskilt stöd utifrån vad föräldrarna beskrev.
Innan experimentet började fick barnen bekanta sig med forskaren som skulle vara på plats under själva experimentet. Barnen fick prova ut en ”mössa” som mäter hjärnaktivitet (sk. fNIRS). Med hjälp av infrarött ljus kan ”mössan” mäta koncentrationen av hemoglobin i hjärnan och därmed avläsa hjärnaktivitet. Barnen fick också lära sig att spela två spel (Toca Boca Hair Salon 3, ett svenskt spel och Hoopa City 2, Panda-spel från Kina) på en surfplatta.
Experimentet gick till enligt följande:
Barnen fick titta på en video i 5 minuter
Barnen fick spela de två spelen på surfplatta och leka med barbiedockor tillsammans med forskaren.
Barnen fick leka själv med dockorna och spela de två spelen.
Barnen lekte igen med dockorna och spelade med forskaren.
De fick sedan själv välja vad de ville leka med
Barbiedockorna bestod av fyra olika uppsättningar (en familj, barbiedockor med olika yrken, barbiedockor med olika djur och barbiedockor i hemmiljö).
Under tiden de lekte mätte forskarna barnens hjärnaktivitet med hjälp av fNIRS-mössan.
Sammanlagt lekte de i 60 minuter. De fick ta paus när de ville. Hälften av barnen lekte med dockorna först och sen spelet och hälften spelade spelet först och sedan lekte de med dockorna (counterbalancing). Experimentet hade alltså en upprepad mätdesign (alla barnen lekte både med dockan och spelade spelet) och jämvikt (counterbalancing – kontrollerade ordningseffekter). På sätt anses studien kontrollerad många olika faktorer som annars hade kunnat påverka resultatet. Nu isoleras faktorerna
Under tiden som barnen lekte satt föräldrarna i samma rum och svarade på en enkät. De fick frågor kring hur ofta barnen lekte med dockor och spelade spel på surfplatta. De fick frågor kring om de lekte själv eller med andra och om de tyckte om att spela spel och leka med dockor.
Utifrån resultat från enkäten drog forskarna slutsatsen att alla barn visste hur man spelade spel på surfplattan och med leker barbie.
Resultaten av hjärnaktiviteten visade att när barnen lekte med forskaren, oavsett om de spelade spel eller lekte med barbie så var centra i hjärnan aktiva som har med socialt samspel och empati att göra. När barnen lekte ensamma var dessa centra mest aktiva när barnen lekte med barbiedockorna. Det fanns ingen skillnad mellan pojkar och flickor i studien, förutom att när pojkarna lekte ensamma var deras hjärnaktivitet något mindre än hos flickorna.
Detta resultat stärker resultat från annan forskning (oftast gjord via observation av barn och att andra skattat barnens sociala- och empatiska förmåga) att låtsaslek (fantasilek, eng. pretend play, oftast mamma/pappa/barn eller doktor) stärker socialt samspel och empatisk förmåga. Men i denna studie får vi stöd via ett kontrollerat experiment som mäter förmågorna via vilka delar av hjärnan som är aktiva.
Forskarnas slutsats är att låtsaslek (pretend play) med dockor ger barn en unik möjlighet att praktisera sociala och empatiska färdigheter även när de leker ensamma.
Källor:
Studien: https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fnhum.2020.560176/full
Skolverket om jämställdhet i förskolan. https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/jamstalldhet-i-forskolan
Är du lärare i psykologi?
Studien kan användas inom ramen för utvecklingspsykologi i psykologi 2a-kursen.
I läroboken ”Tankar, känslor och beteenden, psykologi 2a och 2b” finns ett kapitel om utvecklingspsykologi där ett avsnitt är social utveckling via olika typer av lekar.