POW (45) Media multitasking stör minnet även hos unga vuxna (artikel i scientificamerican.com, 28 oktober, 2020)

En ny studie gjord av Kevin Madore (doktorand på Stanford University) publicerades i Nature support den 28 oktober 2020. Studien visar att media multitasking (hålla på med många former av digitala och skärmbaserade aktiviteter t.ex. instagram, TV, skicka sms samtidigt) kan påverka unga vuxnas uppmärkssamhetsförmåga och försämra deras förmåga att komma ihåg personliga situationer och erfarenheter.

I studien ingick 80 försökspersoner i åldern 18–26 år. De fick titta på olika objekt på en dataskärm och fick i uppgift att bedöma hur mycket de tyckte om objektet och även bedöma objektets storlek. Efter en 10 minuters lång paus fick de se objekt igen på samma sätt, men denna gången berätta om de redan sett objekten eller om de var nya. Under denna process användes EEG (mäter hjärnaktivitet via elektroder på hjässan) och eyetracking (en teknik att mäta ögonens rörelser som ett mått på uppmärksamhet och fokus). Forskarna kunde på så sätt mäta försökspersonernas uppmärksamhet när de skulle minnas om de sätt objekten tidigare eller inte.

I nästa fas av undersökningen fick de fylla i en enkät. I enkäten fanns frågor kring daglig uppmärksamhetsförmåga, media multitasking och hur ofta de lät tankarna vandra fritt.

Det visade sig att ju mer försökspersonerna använde media multitasking desto fler avbrott i uppmärksamheten uppmättes under tiden de skulle berätta om de kom ihåg objekten eller inte. Dessutom kunde de visa att avbrotten i uppmärksamhet ledde till att de inte kom ihåg om de sett objektet eller inte. Detta test av minnet anses ha ett samband med att komma ihåg situationer och erfarenheter (det episodiska minnet).

Madore poängterar att studien visar ett korrelationssamband, vilket gör att vi inte kan etablera orsak och verkan. Madore kan därför inte med säkerhet säga att det är multitaskning som leder till sämre minne eller om människor med sämre minne och uppmärksamhetsförmåga multitaskar mer än andra. Detta hoppas Modore bringa klarhet vid framtida studier.

Många etablerade forskare bl.a. Daphne Bavelier (se TEDtalk: https://www.ted.com/talks/daphne_bavelier_your_brain_on_video_games/up-next ) och Daniel L. Schacter (https://www.youtube.com/watch?v=T7QUPKmeHmA) är imponerade av studien. Andra studie visar också att vårt episodiska minne (vårt minne för personliga situationer och erfarenheter) verkar försämras när vi multitaskar media, Men Madores studie har en klar koppling till dagligt beteende och ser ett samband mellan uppmärksamhet, minnet och multitasking och inte bara mellan minnet och multitasking. Madores studie förklarar varför minnet blir sämre och det beror på att uppmärksamheten blir avbruten.

Madore påtalar att studien ger oss vid handen att det är av vikt att ungdomar inte multitaskar när de nu mer och mer får digital undervisning p.g.a. COVID-19.

Källa:

https://www.scientificamerican.com/article/media-multitasking-disrupts-memory-even-in-young-adults/?fbclid=IwAR05HTezry4LYQuOLtK8Q7urcol1JHYA3qP7cDVMqIC7YjRK_te3VRFs584

 Är du lärare i psykologi:

Studien kan användas som ett exempel inom kognitiv psykologi i psykologi 1.

Studien är lämplig att användas för att träna på att värdera studier:

 Forskningsmetoden:

Vilken metod har forskaren använt? (t ex experiment eller fallstudie)

Vilka är styrkorna/svagheterna med använd metod?

Är försökspersonerna representativa för fler människor än bara de som ingår i undersökningen?

Har forskaren använt metoden på ett tillförlitligt sätt? (Reliabilitet)

Mäter forskaren verkligen det hen har tänkt mäta? (Validitet)

Forskarens tolkning av resultatet;

Har forskaren varit objektiv eller finns det risk för subjektiva tolkningar?

Kan man generalisera, det vill säga tillämpa resultatet på andra människor som inte ingick i själva studien? (t ex yngre män till äldre män)

Kan man generalisera, det vill säga överföra/tillämpa resultatet på människor som lever i ett annat samhälle eller i en annan kultur? (t ex från amerikaner till kineser)

Kan slutsatsen användas på andra fenomen, det vill säga överföras på andra beteenden än enbart det undersökta i själva studien?

Felkällor:

Ändrar försökspersonerna sitt beteende för att behaga eller förstöra för forskaren?

Etiska regler:

Följer forskaren de etiska reglerna?

Användbar:

Kan resultaten från undersökningen användas och förklara något i verkligheten?

 

 

 

 

 

 

 

POW (46) Målet måste vara sexuell hälsa och välbefinnande (studie Karlstad universitet, november, 2020)