En av psykologins giganter är Geert Hofstede. Han har samlat in data från 93 olika länder och kartlagt människornas beteende och värderingar via en omfattande enkätundersökning som genomförts ett antal gånger sedan 1967. Utifrån enkätsvaren såg Hofstede ett mönster och kom fram till ett antal kulturella dimensioner uttryckt i en skala från 0-100 som världens alla länder (kulturer) sedan kan placeras på. Med hjälp av placeringen kan man lära känna och förstå olika kulturer. Människornas beteende och värderingar på gruppnivå.
Teorin har blivit den mest använda inom en rad olika vetenskaper och i kulturella arbeten bl.a. inom tvärkulturell psykologi, internationell handel, administration, och organisation samt i tvärkulturella kommunikation. Hans teori kulturella dimensioner är den mest använda referensen i olika publikationer där kultur är en faktor. Hans bok från 2003 “Culture’s Consequences; Comparing Values, Behaviors, Institutions and Organizations Across Nations har än så länge använts i 26 000 citat.
Forskaren Toan Luu Duc Huynh är nu den första som har använt data från Googles COVID-19 ”Community Mobility Reports” (vilket är en ny websajt som använder anonymiserade lokaliseringsdata för att visa hur väl social distansering fungerar på olika platser i hela världen) och Hofstede’s kulturella dimensioner.
Om man jämför influensa och COVID-19 så finns det stora skillnader. Vad det gäller influensa så smittar i genomsnitt varje sjuk person en annan person, medan vid COVID-19 smittar varje sjuk person två andra. Influensa smittar under två dagar medan COVID-19 smittar under 14 dagar. På grund av dessa skillnader är det än viktigare att människor förändrar sitt beteende för att vi ska minska smittan. Men vilka människor i världen är då mest benägna att ändra sitt beteende för att minska smittan?
De förändringar i vårt beteende som myndigheter i olika länder har bett oss om är:
Tvätta händerna
Undvik samlingar
Sluta att resa
Social distansering
Men länder har uppmanat till dessa förändringar på olika sätt när pandemin bröt ut. Många asiatiska länder stängde tidigt ned totalt medan andra (USA) ignorerade pandemin.
Forskaren Toan Luu Duc Huynh vid University of Economics i Ho Chi Minh City har studerat social distansering i detaljhandeln, i livsmedelsaffärer, i parker, ute i naturen (rekreationsområden), på apotek, vid reseknutpunkter, och på arbetsplatser (via Goggles webbsajt). Huynh använde den 16 februari 2020 som en jämförelsedag och jämförde sedan denna dag med andra dagar fram till den 29 mars.
Huynh kunde tänka sig att de olika kulturella dimensionerna kunde påverka viljan till social distansering:
Maktbalans: om en kultur utgår ifrån en stark hierarkisk uppbyggnad i sina relationer lyder man kanske myndigheterna i större utsträckning och distanserar sig. (I Sverige är maktbalansen låg).
Individualism vs kollektivism: om man lever i en kultur som sätter gruppens väl i centrum kanske social distansering blir något man följer i högre grad än om man sätter det individuella jaget i centrum. (Sverige är ett individualistiskt land)
Maskulinitet vs femininitet: kulturer där människor värnar om andra, om relationer och jämställdhet (femininitet) istället för att drivas av ambition och konkurrens (maskulinitet) kanske är beredda att distansera sig mer. (Sverige är en av de högsta på dimensionen femininitet)
Osäkerhetsundvikande: kulturer som får högt på denna dimension där blir människor oroliga för det som är osäkert, främmande och annorlunda. De undviker gärna ostrukturerade situationer. Därför följer de gärna regler, normer och vanor. (Sverige får lågt på denna dimension)
Långtids- vs korttidsorientering: kulturer där människor planerar mer på långsikt än lever här och nu kanske distanserar sig mer (Sverige befinner sig i mitten på denna dimension).
Tillfredsställelse mot återhållsamhet: kulturer där människor njuter av livet och vill ha roligt kanske inte är bereda att distansera sig. (Sverige ligger högt på tillfredsställelse)
Huynh kunde tänka sig att maktbalans, individualism/kollektivism och osäkerhetsundvikande hade något samband med graden av social distansering.
Huynh tittade på social distansering i 131 länder via Googles webbsajt. När han skulle jämföra med Hofstedes kulturella dimensioner använde han sig av data från 58 observationer. För att studera skillnaden för de olika kontinenterna matchades också olika länder med sin kontinent.
Huynh fann att det var endast dimensionen ”Osäkerhetsundvikande” som uppvisade ett samband. Ju högre på osäkerhetsundvikande dimensionen desto högre grad av social distansering. Människor som alltså är rädda för det främmande och det osäkra och gärna följer regler var mer villiga att inte gå till affären, parken, och arbetet.
Här kan du se i vilken utsträckning människor i olika länder distanserade sig:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7284251/figure/f0005/?report=objectonly
Här kan du se osäkerhetsundvikande dimensionen:
https://geerthofstede.com/wp-content/uploads/2016/07/UAI-world-map-50.png
och här an du se sambandet:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7284251/figure/f0015/
Korea är ett land som får högt på dimensionen, men enligt figuren inte distanserade sig. Det beror på att Korea mass-testade hela sin befolkning i landets parker och därför får de lågt på socialdistansering under tiden som Huynhs gjorde sin analys.
Sverige är ett av de länder som får lägst på denna dimension och vi har inte heller varit så duktiga på att distansera oss. Folkhälsomyndigheten kanske ska ta del av Hofstedes dimension för att förstå hur de ska få svenskarna att ändra sitt beteende.
Källor:
https://geerthofstede.com/culture-geert-hofstede-gert-jan-hofstede/6d-model-of-national-culture/
Är du lärare i psykologi:
Ett intressant exempel på hur det sociala perspektivets teorier kan förklara människors beteende.
I läroboken ”Tankar, känslor och beteende, psykologi 1” finns ett avsnitt om Hofstedes kulturella dimensioner. I det digitala lärarmaterialet finns många arbetsuppgifter för eleverna att arbeta med.