POW (49) Känner du till PAPD diagnosen? (Medical News Today, 30 november 2020)

PAPD står för Passive Aggressive Personality Disorder och är en personlighetsstörning som verkar drabba ca 3,3 % av befolkningen. Störningen verkar drabba fler kvinnor än män. Att fler kvinnor drabbas kan bero på samhällets normer att kvinnor inte bör uttrycka aggression eller sina egna behov och önskemål. Men vad är då PAPD?

Grunddragen i denna personlighetsstörning är att man uttrycker negativa känslor passivt eller dolt istället för direkt. Detta leder då ofta till en motsägelse mellan vad man säger och vad man gör.

Personer med denna störning känner ofta en ambivalens jämtemot sig själv och andra, vilket tar sig uttryck i en dold negativism. De uttrycker inte sina tankar och känslor direkt och därför bär de omkring på mycket negativism. De kan därför t.ex. tacka ja till en fika (men egentligen så vill de inte fika) och därför ”glömmer” att komma utan någon förklaring. Negativismen (enligt APA. American Psychological Association) innebär just att man ser negativt på andras förslag och agerar i motsats till rådande normer och förväntningar utan någon direkt förklaring. Trots att personerna har en förmåga att anpassa sig och lär sig nytt beteende fortsätter de med att dölja sina rätta tankar och känslor. Personlighetsstörningen leder till att de har svårt att få relationer att fungera.

PAPD fanns som en diagnos i DSM-IV med i DSM-5 är PAPD inte längre en medicinsk diagnos utan ett personlighetsdrag, ett beteendemönster och ett personlighetssyndrom (syndrom ett antal symptom som uppträder tillsammans men är ”mildare” än en diagnos).

De samlade symtomen är oftast att:

  • Inte slutföra saker och ting som man verkade ta på så frivilligt att göra

  • Missa deadlines eller göra misstag med avsikt

  • Kommer inte på avtalade möten och tillställningar utan orsak att missa

  • Oerhört envis

  • Blir av med saker med vilja (t.ex. dokument, biljetter) för att slippa genomföra projekt

  • Klagar på att man är undervärderad

  • Missar rutinsaker utan orsak

  • Kritiserar eller föraktar överordnade

  • Avundsjuk på de som lyckas

  • Argumenterar mycket

  • Alternerar mellan att vara fientligt och ångerfull

  • Uppträder aggressivt, pessimistiskt och cyniskt

  • Skyller egna känslor och beteenden på andra

  • Känner sig otillräcklig och har dåligt självförtroende

  • Uppträder kallt och hämndlystet

Forskarna vet inte riktigt varför vissa människor utvecklar PAPD, men forskningen visar att det är en kombination med orsaker. Dessa orsaker verkar vara:

  • Genetiska

  • Att växa upp i en våldsam och/eller missbrukarmiljö

  • Bli straffad som liten när man visar aggression eller negativa känslor

  • Avbrutna relationer till viktiga personer

PAPD förekommer ofta tillsammans med andra diagnoser t.ex. ångest, schizofreni, bipolär depression och narcissistisk personlighetsstörning. Eftersom PAPD inte är en diagnos så finns det inte direkt ett sätt att undersöka och komma fram till detta personlighetssyndrom i våra manualer för ohälsa. Men en psykiatriker eller psykolog kan identifiera detta beteendemönster, eftersom det finns ett antal beprövade frågor att ställa skriftligt och muntligt.

 Finns det då ett sätt att hjälpa människor med PAPD? Det har visat sig vara effektivt att använda en kombination av medicin och terapi. Medicin som fungerar vid bl.a. ångest eller depression och KBT.

Källa:

https://www.medicalnewstoday.com/articles/passive-aggressive-personality-disorder?utm_source=Sailthru%20Email&utm_medium=Email&utm_campaign=MNT%20Daily%20News&utm_content=2020-12-02&utm_country=&utm_hcp=&apid=35439183

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3328649/

Är du lärare i psykologi?

I psykologi ska eleverna fundera på arv och miljö, i klinisk psykologi kan det vara givande att diskutera vad som är normalt/onormalt beteende, vad som är en psykisk diagnos eller inte. PAPD kan vara intressant att diskutera utifrån dessa frågeställningar.

 

POW (50) Positiva känslor leder till bättre minne hos äldre (British Psychological Society 3 december, 2020)

POW (48) Folkhälsomyndigheten bör läsa en av psykologins giganter (inspiration artikel i Safety Science Journal, Oktober, 2020)