POW (7:2) Det effektivaste sättet att lära på (Svenska Dagbladet, 8 februari, 2022)

Vill du lära dig på det mest effektiva sättet? Är du lärare och vill hjälpa dina elever att lära in stoffet lättare? Känner du till interfolieringsmetoden? Metoden är inte ny, men forskare har inte riktigt vetat varför den är så effektiv.

Interfoliering är en metod som består av två väldokumenterade inlärningsprinciper. Dessa två är interleaving och spaced practice.

1)    Interleaving innebär att om du ska lära dig fakta eller en teori så ska denna fakta/teorin varvas med någon annan fakta/teori från ett helt annat område.

2)    Spaced learning innebär att det måste gå en tid mellan inlärning och repetition. Tidigare områden ska repeteras för att bindas ihop med nya arbetsområden.

 

I en studie som publicerades nyligen försökte forskarna bringa klarhet i varför dessa två principer i kombination var så effektiva.

 

Studien gjordes av Steven Pan (amerikansk forskare i utbildningspsykologi vid universitetet i Singapore). Syftet med studien var att se hur metoden kunde användas av pedagoger och på mer komplicerat stoff.

 

Studien genomfördes på 300 högskolestudenter i fysisk under åtta veckor. Studenterna deltog i föreläsningar och fick hemuppgifter.

 

Studien var uppbyggd som ett experiment där hälften av studenterna fick:

1)    Hemuppgifter som var direkt kopplade till föreläsningen

2)    Hemuppgifter som var kopplade till föreläsningen och till tidigare föreläsningar.

 

När de fick övningsuppgifter på hemuppgifterna lyckades gruppen som hade uppgifter även från tidiga föreläsningar sämst. Metoden verkade alltså inte fungera. Men när de fick oförberedda tester efter fyra veckor och efter åtta veckor fanns en klar skillnad.

 

Gruppen som fått blandade uppgifter fick 50% fler rätt efter fyra veckor och 125% fler rätt efter åtta veckor.

 

Studien är unik eftersom den visar på en stor skillnad och utfördes i en ”riktig” inlärningsmiljö. Forskarna förklarade den stora skillnaden med att studenterna som fick blandade hemuppgifter var tvungna att anstränga sig mer och tänka mer. När studenterna fick kämpa för att minnas stärktes minnet (vilket många andra studier visar är bra för minnet).

 

I hundratals studier har det visat sig att leta i minnet är bra för att befästa studier. Att få läxa på det nyss genomgångna gör att man kan för stunden men om de får uppgifter där de även får komma ihåg gammalt stoff kommer att medföra att studenterna får arbeta hårt och använda minnet. Då blir det interfoliering (blanda gammalt och nytt, över tiden).

 

Studenterna får leta i minnet (koppla till vad lärde jag mig innan, hur kan jag nu använda det) och de får regelbunden repetition.

 

Studien visar att interfoliering fungerar på fysisk och högskolestudenter. Andra studier visar att metoden fungerar på algebra och geometri på 12-åringar. Och på grammatikinlärning i främmande språk.

 

Källa: https://www.svd.se/inlarningsforskare-hade-aldrig-sett-nat-liknande

Originalstudien: Samani J & Pan, C. 2021. Interleaved practice enhances memory and problem-solving ability in undergraduate physics.

Är du lärare, läs även:

https://www.skolporten.se/app/uploads/2020/12/utveckla-skolan-nummer-8-2020.pdf

 

POW (8:2) Ny ämnesplan i psykologi för High Schools i USA (APA, februari 2022)

POW (6:2) Hjälp barn att utveckla social förmåga (6 februari, 2022, the guardian.com)