Lucy Crehan är lärare, forskare och internationellt anlitad rådgivare i utbildningsfrågor. Crehan har skrivit boken ”Cleverlands – vad skapar en utbildning i världsklass”, som utnämndes till årets bok i The Economist, 2016 (ett mycket prestigefullt pris).
Crehan har studerat sex olika skolsystem genom att välja ut skolor i Finland, Kanada, Singapore, Japan, Nya Zeeland och Shanghai (länder som anses ha framgång inom skola). I varje land besökte hon tre till fyra skolor. Hon bodde hemma hos lärare, intervjuade lärare, elever och föräldrar. När hon besökte skolorna deltog hon aktivt i undervisningen antingen som lärarassistent eller engelsklärare.
När Crehan säger att det är många olika faktorer som samverkar till att dessa länder lyckats så bra med sin undervisning och att det naturligtvis finns skillnader på skolor inom ett land. Men hon lyfter fram följande:
Finland har en högklassig förskoleverksamhet enligt Crehan. Vilket hon även anser att Sverige har. I Japan och Finland har läraryrket hög status. Det ställs höga krav för att komma in på utbildningen till lärare och det ställs höga krav för att bli godkänd. Lärarutbildningen i Finland har stort fokus på hur barn lärs sig, vilka metoder lärare ska använda i olika ämnen och hur man hjälper barn med särskilda behov. Lärarutbildningen i Singapore är väldigt strukturerad.
I Japan arbetar man mycket med kollegiala samtal kring undervisningen. Lärarna planerar tillsammans och utvärderar varandras undervisning. När barnen i Japan är yngre arbetar man mycket med gruppen och grupptillhörighet. När barnen börjar i högstadiet blir lärare strängare och ställer högre krav. Eleverna förväntas göra allt som läraren säger. I Japan har lärarna tydliga och höga förväntningar på alla barn. Lärarna lägger ned mycket tid på att alla ska förstå allt.
I Shanghai var det stor fokus på att memorera fakta (på ett bra sätt). Crehan säger att i västvärlden har det blivit fult att lära sig fakta och att det fokuseras för mycket på olika metoder istället för på kunskap. Ett exempel: barn i Shanghai funderar inte på vilken metod de ska använda för att lösa ett matematikproblem. De ser direkt hur de ska lösa talet, eftersom lösningen bygger på fakta som de tidigare lärt sig. Lärare samplanerar mycket. Det finns lärare som utvärderar och lär andra lärare.
Kanada hade mycket lärarledd undervisning. Kanada var det land som la mest tid på att stärka relationer mellan lärare och elever och mellan elever. Man arbetar mer i Kanada med icke akademiska ämnen t.ex. ledarskap.
Singapore hade en mycket ojämlik skola, där barnen vid 12 års ålder gör en test. Utifrån testresultat placeras man sedan i olika skolor. De barn som vid 12 års ålder inte presterar bra på testen och placerarnas på sämre skolor får inte ens göra ett test vid 16 års ålder, som i sin tur avgör om du kommer in på universitet eller inte.
Crehan har även studerat svensk skola. I en vecka observerade hon svensk undervisning. Hon anser att vi i Sverige har för lite lärarledda lektioner i jämförelse med länder som hon besökt. I de andra länderna delades undervisningen upp i tre till fyra delar. En del var lärarens förklaring, en del var frågor till eleverna, en del gruppdiskussion och sedan en avslutning för att fånga upp att alla förstod. I den svenska skolan använde läraren mycket tid till att sätta igång en aktivitet, som sedan eleverna fick arbeta med. Det var en lång aktivitet och läraren gick runt och hjälpte eleverna. PISA-data visar att denna metod inte är så effektiv för att t.ex. förstå begrepp. ”Och idén med skola är inte att eleverna ska producera arbete. Tanken är att deras hjärnor ska förändras, att de ska lära sig.”
Vidare anser Crehan att en tydlig läroplan i viktig. Hon anser att i de övriga länderna som hon besökt får läraren mer stöd i vad man ska undervisa och när via läroplanen än vad man får i Sverige. Hon såg också att lärare i andra länder använder läromedel mer i jämförelse med hur mycket läromedel används i Sverige. Hon menar att om du inte har en tydlig läroplan och få läromedel måste lärarna ”uppfinna” allt själv vilket tar mycket tid. Hon anser att läroböcker är bra verktyg för professionell utveckling och garanterar att eleverna lär sig på ett sammanhängande och systematiskt sätt. Lärare och elever kan lära sig massvis av läroböcker som är designade av erfarna lärare, kontrollsäkrade av ett förlag och efterhand prövats på många elever.
Crehan ställer sig avvaktande till digitaliseringen eftersom dess effekter verkar ha en negativ inverkan på elevernas förståelse. Hon menar att det finns mycket vetenskaplig forskning med slumpvis urval och under kontrollerade former som visar denna negativa effekt.
Inte så svåra tips till svenska skola om vi vill vara en skola i världsklass. I varje fall enligt Lucy Crehan.
Källor:
Intervju av Per Kronhall med Lucy Crehan sammanställd i tidningen ”Manus”, mars, 2020.
Och: https://skolvarlden.se/artiklar/fem-hogpresterande-skolsystem-fran-insidan
Mer om studien av sex länder: (6 minuter): https://youtu.be/-V2psVI4tm4
Längre föreläsning (38 minuter): https://youtu.be/-V2psVI4tm4
Lucy Crehan ger tips till svensk skola: https://youtu.be/y5JjJkYL_GA
Om du är lärare:
Sommarläsning ”Cleverland – vad skapar en skola i världsklass” av Lucy Crehan