För 20 år sedan skrev Richard M. Ryan och Edward L. Deci en sammanfattande text om inre och yttre motivation (instrinsic och extrinsic motivation) i tidskriften Contemporary Education Psychology. För 20 år sedan var deras tankar om människans inre och yttre motivation relativt nya. 2017 skapade Ryan och Deci en motivationsteori som kallas för Self Determination Theory (självbestämmandeteorin, men den engelska termen används oftast även när teorin beskrivs på svenska). Nu 20 år efter den första texten om motivation har Ryan och Deci gett ut en sammanfattning över Self Determination Theory i samma vetenskapliga journal som för 20 år sedan.
Self determination Theory används inom en rad olika discipliner och sammanhang bl.a. inom skola och pedagogik. Ryan och Deci anser att lära känna sina elevers/studenters motivation är en viktig ingång för att skapa självständiga elever/studenter och som förstår att med rätt typ av motivation kan de nå sina mål.
Enligt Self Determination Theory har alla en naturlig inställning att vilja växa, lära och utvecklas. En viktig uppgift för alla pedagoger är att försöka bibehålla denna naturliga inre motivation, som dock verkar minska i skolans värld allt eftersom åren går. I verkligheten möter lärare många elever/studenter med bristande entusiasm, passiva elever/studenter, elever/studenter som inte samarbetar och ibland dessutom är aggressiva.
Self Determination Theory kan användas som ett teoretiskt verktyg för att skapa och leda elever/studenter till en inre motivation, vilket enligt gedigen forskning är den motivation som på sikt är bäst för att vi ska växa, utvecklas och nå våra mål.
Self Determination Theory refererar till tre basala behov, som är medfödda och leder till inre motivation. De tre behoven är behovet att uppleva att man är självständig, behovet av att känna sig kompetent och behovet av social gemenskap. I ett pedagogiskt sammanhang innebär behovet av självständighet att elever/studenter ska kunna ta egna initiativ och känna en psykologisk frihet när de är involverade i en lärande process. Behovet att känna sig kompetent innebär att elever/studenter ska känna att deras lärande process ger resultat och att de tror att de ska kunna uppnå sina mål. Behovet av gemenskap innebär att elever/studenter får erfarenheter av positiva och ömsesidiga relationer, som bygger på närhet och förtroende.
Många olika faktorer kan bidra till att elever/studenter får sina tre behov uppfyllda, men en stark faktor är lärarnas engagemang i sina elever. Lärare ska därför inte utöva en kontrollerande och kall lärande miljö utan utveckla en stödjande, strukturerad och varm motivationsstil. Studier visar att yttre belöning, bestraffning, många tester, jämförelser, press och kontroll får skadliga effekter på motivationen och lärande processen.
Hundratals studier har visat att en stödjande motivationsstil (t.ex. positiv feedback, empati, valmöjligheter och tydliga mål) leder till en inre motivation som i sin tur leder till förståelsen det viktigaste målet är att lära för livet och inte för provet nästa vecka.
Studier visar även att eftersom alla elever/studenter är unika så ger en stödjande motivationsstil även en ingång till att läraren blir mer flexibel, nyfiken och öppen i sin attityd. Detta i sin tur leder till att läraren lär känna sina elever/studenter på djupet, vilket i sin tur leder till att läraren kan ge vad var och en av eleverna/studenterna behöver för att utveckla en högre motivation.
För att en lärare ska kunna skapa en inre motivation hos elever/studenter måste skolan se till att även lärarna känner att de är självständiga, kompetenta och att de är delaktiga i en social gemenskap. En skola som kontrollerar sina lärare och inte ger det stöd de behöver för att utöva sin professionalitet kommer inte leda till att elever/studenter i sin tur utvecklar en inre motivation. Det är alltså inte bara läraren i klassrummet som bidrar till att eleverna/studenterna kan uppnå en högre motivation utan skolan i sig måste skapa ett motiverande klimat både för lärarna och eleverna/studenterna.
Att använda sig av Self Determination Theory i lärande miljöer kan leda till att de tre grundläggande behoven (autonomi, kompetens och gemenskap) blir tillfredsställda hos både lärare och elever/studenter och därmed leda till att ett motiverande skolklimat skapas. Vilket gynnar eleverna/studenterna till att drivas av en inre motivation som är den typ av motivation som ger bäst resultat.
Källor:
https://selfdeterminationtheory.org/wp-content/uploads/2020/04/2020_RyanDeci_CEP_PrePrint.pdf